
Sitter på bussen på väg mot Umeå och presentationsuppdrag med fokus på #fossilfri2025 och har tid för reflektion och tid för att kika på bilder från påsklovet som avslutades i söndags. Konstaterar att vi lyckades få till en bra balans mellan påskfirande och jobb. Alla som driver eget vet hur lurigt det kan vara 😉

Dante med turskidor – en klart ovanlig syn! Han gillar bäst att åka utför. Slalom och snowboard! Men ibland lyckas han bli inspirerad till en tur. I lördags lockade jag med att han kunde passa på att inventera smågranar på våra marker till ev framtida julgransförsäljningar. Den gick hem!

Vi hann både med fjällen och en övernattning i torpet i Lerberg under lovveckan. Så värt!
Gosa med de ”nykläckta” lammen stod högt på prioriteringslistan! Vår kattpojke Kurt Spurt är mer intresserad av att vara utomhus i Torpet än i fjällen. Mest troligt för att det finns hundar i grannhusen. I Lerberg finns det spelande orrtuppar, men det tycker han är mer spännande än läskigt.

I maj får farmor Elsa äntligen lämna sjukstugan för eget boende på äldreboendet Tranan. Som hon har väntat, i månader! Nackfrakturen sägs bli bättre och även bensåren läker. Det går åt rätt håll! Hurra!

Älskade vårvinter!

Björn lyckades få mig att åka betydligt mer skidor än jag själv tänkt och trott att jag klarade av. Fint!

Farbror Lars in action. Dante och jag skulle hjälpa till, men vi hann bara lasta på ett par björkpinnar så blev skoten stående i skogen. Suck! Roligare är iallafall att igår och idag visas Viddes elskoter som heter Frank upp i Skellefteå! Jag kommer berätta mer om det nästa vecka när filmer och bilder får offentliggöras. Dante har fått tjuvkika på materialet och blev grymt imponerad. Elskoter = framtiden!

Mina småpojkar! Bara Kurtpojken som saknas på bilden.




















Fjällmyste i andra änden av kommunen med mina grabbar i helgen! Björn och jag firade att vi varit tillsammans i 15 år. Vi ”blev som ihop” den 1 april för 15 år sedan, hi hi! Kul som bara den och inget aprilskämt! Dante testade att med support från Björn, stå på slalomskidor för andra gången i sitt liv. Han såg ut att tycka att det var rätt kul. Själv roade jag mig att åka skidor på längden. Att jag skulle uppskatta skate på skare eller längs elljusspår var otänkbart, innan han med det stora B:et åkte in i mitt liv. Med rätt utrustning och pepp blev det oväntade möjligt. Min åkning är långt ifrån vacker och tekniken bedrövlig. men jag tar mig framåt och blir svettig, även om jag oftast upplever att skidorna går fortare än min åk-kapacitet.








