fossilfri

Min uppdragsturné var givande! Startade i Stockholm med möten och fortsatte..

.. med presentation inför drygt 600 OKQ8-chefer och biträdande chefer med fokus på fossilfri framtid! Jag berättade om min och Björns resa mot #fossilfri2025, vad vi gör konkret och varför vi gör det vi gör och vad vi tror och tänker om framtidens transporter och mackar.

OKQ8 är redo att skifta synsätt och affärsidé. Om de ska lyckas hänga med i framtiden behöver hela deras affär bli hållbar. Så enkelt är det säger de och tillägger; ”det finns ingen fossil affärsutveckling på det här bolaget”  Och jag ryser – så starkt och bra! Omställningen är ett faktum och handlar om överlevnad.

Finaste Kusin-Syster Fia supportade och både instruerade armbrytning, höll morgonfys för intresserade OKQ8-chefer och hängde på spännande möten innan vi kramades och laddade för att ses till påsk igen.

Från Stockholm bar det av vidare till Örebro och konferens med fokus på hållbara transporter. Upp på scenen igen (att vara nervös måste ju som jag så många gånger konstaterat vara en klar favorithobby) och prata om Björns och min resa mot att försöka bli planetskötare i världsklass, men nu med mer fokus på hur man håller engagemanget vid liv över tid. Ja, hur gör man det?

Jag tror och tänker så här; för att engagemang ska hålla över tid och överleva måste det finnas tydliga mål och delmål som är mätbara så man vet om man kommer framåt eller inte. Om möjligt är det givande om det går att jämföra med en konkurrent, grannkommun eller liknande. Engagemang dör om det man gör känns meningslöst. Går det framåt/progress då blir man peppad att fortsätta. Finns det utvecklingspotential så lockar den! Att väga in sig själv viktigt –  det ger en tydlig bild av var man behöver ha sina fokusområden och var de stora samhällsutmaningarna finns, var det krävs politiska beslut, styrmedel och lagförändringar. De flesta tror att deras koldioxidutsläpp ligger under medelsvensken. Det trodde jag med vid min första invägning, men så fel jag hade – jag låg långt över medel! Vi tror generellt att vi är smartare än medel, har lägre utsläpp än medel och så fortsätter det.. #mänskligt

—

Såg givetvis till att hinna träna (bilden längst till höger) – försvarsmaktens träningsapp är given när utrymmet på hotellrummet är större än på gymmet och äta min förfrukost själv (hänga på låset är min grej) och sen en extra och då tillsammans med sköna retorikern Klara! 

Hopp på tåget och tillbaka till Stockholm för att avsluta turnén med att dela ut pris på Återvinningsgalan i kategorin ”Årets hållbarhetspris för skolor och ungdom” som gick till Städa Sverige, idrottens miljöorganisation som min Björn är ambassadör för!

Genom sin verksamhet med städinsatser, bland annat längs vägar och älvar, skapar man ett stort och långvarigt miljöengagemang hos många ungdomar.

Efter prisutdelningen skyfflade jag i mig huvudrätten, krängde av mig galaklänningen, sparkade av mig finskorna, drog på huggarkängorna (mina vinterskor) och tog sen PB mellan Berns och Centralstationen och hann med nattåget hemåt. Puh! Hälsade på Jonas Sjöstedt som också han klev av och åt frukost i Umeå innan jag tog bussen hem till Storuman. Hem till vintern!

Tömde ur ryggsäcken och fyllde på med rena kläder, skidpjäxor och åkte vidare till Ekohuset tillsammans med Björn, Dante, Kurt, Moniz och Edde. På plats anslöt sen Björns mellanbror med familj. Vad tror ni det här är som upplagt för? Snor i systemet givetvis, men det bröt ut först efter helgen..

Längdskidor i Tärnaby med Edde och Moniz från Tjärnliden, Norsjö! Än är jag frisk och glad!

Ekohuset! #livsdröm #elbil

Vyn från vårt köksfönster #magisk

Dantemannen kikade härom kvällen en stund på Madelmanns Gård och sprang plötsligt iväg och börjar fixa i köket. De här spontana köksutflykterna har dykt upp rätt tätt senaste tiden. Ibland blir det pizzamackor, andra gånger glass på kladdkakebotten. Vi har fortfarande kvar att kolla in Sveriges Mästerkock där en armbrytarkompis till mig är med och tävlar vilket borde vara intressant för vår lille köksfixare. Och perfekt med tanke på att jag har ”sälhosta” (som Björn kallar det när jag drar igång) Coronavirus, lungsot eller nån annan skit, och gör mest rätt i att ta det lugnt. Fortsättning följer!