På väg söderut med nattåget från Umeå mot Uppsala och O-ringen (orienteringsklassikern) för att instruera armbrytning och prata hållbarhet och skog i SLU:s monter i morgon (Studenternas) och på torsdag på O-ringentorget. Broder Torbjörn tar tåg från Skåne i morgon bitti och vi möts i Uppsala. En av mina trognaste vapendragare.
Det var måååånga år sedan jag lyckades få beskåda en Norna. Den lilla vackra, trolska, mytomspunna orkidén, men i förra veckan hittade plötsligt Björn ett par exemplar i en hänsyn på ett helt oväntat ställe i samband med att han röjde. Hur coolt som helst! För mig. Och många andra. Björn är just nu och letar fler tillsammans med Simon, he he!
Igår gjorde vi ytterligare fynd i närheten av den första fyndplatsen – vi hittade 40 stycken! Jag upprepar 40 stycken!!! Galet. Nu ska vi se till att rapportera in det här på rätt sätt, för totalt i Sverige finns bara ca 350 kända bestånd.
Även potatis och andra grönsaker är planterade och växthuset fullsmockat!
Sista knatteträningen! Nu har vi tagit sommarlov och drar igång ALLA TRE grupperna igen till hösten.
Dante har fått lövsanera med elsåg (batteridriven röjsåg) i Lerberg i helgen. Han hade både ont i axlar och ben trots väldigt korta ryck, men blev färdig med betinget och nöjd över att ha testat på!
Yes, i morgon packar vi in oss i elbilen mot Umeå och nattåget för vidare färd mot Sweden Rock – här kan du läsa mer och sen följa vårt äventyr via instagram; @heidiarmstark
Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten.
Som 11-åring drömde armbryterskan Heidi Andersson om att bygga och bo i ett ekohus i hembyn Ensamheten, bli armbrytarproffs och planetskötare i världsklass. Idag är Heidi elvafaldig världsmästare i armbrytning och har tillsammans med sin man Björn Ferry (olympisk mästare i skidskytte) målsättningen att bli fossilfria till år 2025.
Varför har de just denna målsättning? Hur ska det gå till? Hur långt har de kommit? Vad gör de konkret? Hur reser, äter, bor och konsumerar paret Andersson/Ferry? Hur funkar det att jobba med världen som arbetsfält när resorna är fossilfria? Och hur blev det med drömmen om ekohuset?
Heidi Andersson kör elbil. Funkar det att köra elbil i -32 grader i Storuman i Västerbottens inland? I rollen som elbilsägare deltar hon även med sina erfarenheter i söndagens samtal om elbil, vad är sant och inte? Eller varför inte anta utmaningen att bryta arm? Armbryterskan Heidi Andersson kommer tillsammans med den både armbrytande och slöjdande kusinen Daniel Andersson, också han från Ensamheten, att ge världsmästarinstruktioner i armbrytning, arrangera tävlingar och utmaningar för dig som är intresserad. Missa inte det!
Stilla nyfikenheten, anta utmaningen och inspireras av Heidi Andersson själv när hon berättar på Vårmarknad på Jamtli 2022. Länk: https://www.jamtli.com/evenemang/varmarknad-pa-jamtli/
Broder Torbjörn och jag sitter just nu på tåg på väg från var sitt håll (han från Glumslöv i Skåne) och jag från Umeå (åkte buss till Umeå) i riktning mot Stockholm och mässuppdrag för Lantmännen Aspen på Nordbygg Gött! Tycker om att göra uppdrag tillsammans. Det är ett fint sätt att umgås på.
Den här lille mannen är hemma med sin storebror Dante och pappilupp och får klara sig utan snuttande. Han är 10 månader och min plan var att hålla ut amningen i minst 8 månader. Nu ligger pumpen överst i packningen och jag tänker att vi är på väg att avrunda mitt uppdrag som ”dygnet runt mjölkstation”, men jag är inte säker på att BebisSimon har samma tankar.. och han är för liten och gullig för att jag ska klara av att bara säga att nu är det stopp. Det får fasas ut helt enkelt. Som olja, kol och fossilgas.
Från att bara ligga, typ stilla på golvet, började vår lille bejbis plötsligt åka sig, bara någon dag senare krypa och ställa sig upp och nu vill han helst SPRINGA medan någon håller honom i händerna. Att gå uppför trappor är allra roligast! #utvecklingsmagi
Livet utvecklas och vi med det! BebisSimon växer och blir hela (!) 8 månader på lördag. Björn jobbar på som expert för OS och jag laddar upp för att hålla presentationer och instruera armbrytning både i norr och söder. KurtSpurt (vår kattpojke) sov i natt för första gången rygg mot rygg med Simon (han har annars varit skeptisk till vår nya familjemedlem så det var stort) och Dantemannen roar sig i Storumans slalombacke med kompisar (Umanbacken), hockeyträningar, armbrytarträningar och givetvis med skärmar av olika slag.
Njuta av februarisol är alltid rätt! Speciellt eftersom det inte är varje dag den visar sig.
Gåstolen (Dantemannens gamla retrostol) är framplockad och Simon gillar den, men tar sig än så länge bara bakåt (det kom han på i helgen) Det bästa med att han (vår bejbis) fortfarande ligger, typ där vi lagt honom, är att han är smidig att ta med överallt. Han finner sig dessutom i det mesta och är oftast på bra humör. Glad!
På studiebesök hos kusin Daniel i snickeriet i Ensamheten Jag håller så smått på med projekt karva fram STORA SOPPSLEVEN till min gigantiska vedeldade kokgryta på 60 liter (fortsättning följer)
Storebror och Lillebror. I veckan har Simon faktiskt ätit mer än bara sked. Så jag börjar se ljusningen på att få gå ner till deltid på amningsuppdraget inom en snar framtid. Visst, det är grymt praktiskt, men det är bra om han inte BARA har mej som matintag, utan så smått börjar äta lite kött, potatis, grönsaker och fisk. Jag har gjort värsta hulkröran (kryptonitgrön) på älgfärs, broccolli, gröna ärtor och potatis som jag mixat ihop och fantastiskt nog har han godtagit några tuggor av det! Hurra! Frysen är laddat med små portionsförpackningar redo för BebisSimon och för mina kommande föreläsningsuppdrag i mars! Infrusen bröstmjölk i ett frysfack och hulkröra i ett annat. Förberett för Björns när det är han som håller ställningarna här hemma.
BebisSimons första koppdrickning av vatten (drygt 7 månader) På plats i Ensamheten hos morfar och mormor. Han var grymt nöjd. Och blöt.
Min träningskompis!
Som tur är tycker han oftast att det är helt ok att hänga med i armbrytarlokalen och gymmet. Bra dresserat 😉