Heidi Andersson

Morsfarsans jämthundstik Nova och Dante på plats i Lerberg.

Som jag har laddat för att prioritera tid för att kunna renovera det gamla torpet i Lerberg. Och inte bara det, utan att på samma sätt som jag satsat på att bli starkast i världen i armbrytning strävar jag nu efter att leva hållbart och då inte med målet att bo under en gran och äta barr, utan att anamma en hållbar livsstil som innebär fokus på livskvalitet, mindre gifter och en omställning från förstelnande fossiler till förnyelsebart.  Jag tänker också att jag vill förbereda mig för att stå hyfsat redo inför de kriser och kaos som kan tänkas uppstå i en fossildopad, klimatförändrad värld med sinande tillgångar.  Att t ex ha ett eget kraftvärmeverk som går på skogsrester (kottar, pinnar, spån, stubbar..) och genererar el de dagar det är strömavbrott mitt i vintern vore inte helt fel. Sånt går jag igång på! Håller ögonen öppna på tänkbara lösningar, men än har jag inte kommit över något vettigt, men tids nog.. och nog ska vi se till att fortsatt ha ett rejält potatisland i Ensamheten och de tre potatisar Dante och jag satte i Lerberg ska vi  utöka till minst det dubbla nästa säsong.

Armbrytning och hållbarhetsfrågor är ju som bekant mina två starka stora intressen och har så varit sedan barnsarmar. Jag har länge pratat om att jag ska bygga ett ekologiskt hus när jag blir stor. Nu är jag tillräckligt stor och har insett att bygga nytt inte är det hållbaraste alternativet, utan att restaurera redan befintliga byggnader ofta är att föredra. Byggnader som dessutom redan har en historia och ett lockande kulturarv värt att bevara och förädla.

Torpet i Lerberg är egentligen en rejäl bonus. Det ingick i vår första skogsaffär och har bara stått utan att vi brytt oss om det sedan 2009. Att mina förfäder härstammar från denna plats innan de utvandrade till det som numer heter Ensamheten är givetvis extra kul. Lite som att både köpa skog och få rejäla rötter på köpet! Förutom att fixa torpet, har vi ofta tänkt att en dag ska vi färdigställa det gäststugeprojekt som Björns föräldrar planerade och påbörjade i Västansjö ( i Tärnafjällen i andra änden av Storumans kommun). I lördags hade Dante och jag dejt med ekohusarkitekten Maria Block och timmermannen Erik Edström, så nu är de första planerna smidda!  Kul att nämna är att Maria Block och ekohusarkitektkollegan Varis Bokalders träffar Sveriges bostadsminister Peter Eriksson nu i veckan, för att inspirera och informera om hur man bäst bygger hållbart. Gillas skarpt!

I morgon drar Björn och jag till Hemavan för att träffa Norrbottens och Västerbottens Klimat- och Energirådgivare. Vi hoppas få tips och råd och framförallt handfast hjälp för att en gång för alla få till vår fossilinventering. Mer om den resan kan ni läsa på www.fossilfri.com Resan för att uppnå det hållbara livet – ett liv inom planetens gränser fortsätter!

Många gånger har det blivit tillfälle att äta ute i år. Jag älskar det och Nova tuggar hon med.

Farbror Leif laddar upp för att fortsätta murandet med handgjord lersten i Lerberg. Mer om detta kan ses på www.fossilfri.com.

Vy av Tärnafjällen, sett från den gäststuga som Björns föräldrar påbörjade och vi planerar att färdigställa.

Dante sitter och myser i Björns mor och fars stuga i Västansjö ovetades om att snart bryter ”örstygnen” ut. Han lade sig på mig och kved sig genom natten den lille stackaren.

Dagen efter ”örstygnsnatten” lyckades Dantemannen med bragden att ligga tyst i ca 3h medan jag pratade tänkbara bygglösningar med ekohusarkitekten Maria Block och timmermannen Erik Edström, för det gamla påbörjade gäststugeprojektet. Ett projekt som påbörjades av Björns föräldrar före min livstid, dvs för drygt 35 år sedan. Nu tar vi över stafettpinnen och ser till att bygga en så hållbar fjällstuga som tänkas kan!

Nova somnade trots mitt hamrande och hackande på lerstenarna.

Senaste dagarnas favoritverktyg: huggmejsel och hammare!

Sovande hund ur en annan vinkel.