I morgon rullar elbilen till Umeå. Björn och jag ska vara på plats på Universitetet (SLU) och prata skog i kubik, hållbarhet och framtidens utmaningar för Skogshögskolans Studentkår. Pirrigt som bara den för mig, som helst bara gör, istället för att prata skogsbruk. Känner mig tryggast med ett plantrör i hand och snart även med röjsåg, men eftersom Björn och jag ska prata i team så lär det nog bli helt ok. Jag har ju sagt ett antal gånger att jag är tillsammans med Björn (till och med gift) för att vi är just ett sådant bra team! Och så brukar jag lägga till att jag intresserad av hans gener. Björn brukar kontra med att han är tillsammans med mig för att han tycker om mig. Fina Björn. Pragmatiska Heidi, ha ha!
Efter skogspratandet släpper jag av Björn på busstationen som åker kollektivt hem igen och plockar upp kusin HulkFia och drar vidare söderut, för att leka tv-inspelning som kommer att sändas 2017. Läskigt och lockande på samma gång. Min hobby är uppenbarligen att med ojämna mellanrum vara riktigt nervös. Det känns nyttigt! Utmaningar som jag hoppas leder till personlig utveckling. Hoppas kunna skrämma bort ett och annat järnspöke den här veckan.




Nytt kontor!
Och så här somnade han igår. Han tog på sig rustningen direkt han kom hem från föris, la sig på sängen och small av. Dante har uppmärksammat både mig och Björn vid ett flertal tillfällen om att; ”vet du målvakter har ännu mera utrustning”. Den Arge Snickaren Anders roar sig som hockeymålvakt så fort han får chans och jag tror att vi nämnde det vi något tillfälle, så inspiration kan ju komma därifrån. Att åka skridskor var inte det häftiga, utan helt klart att rusta sig. Som en riddare, robot eller någon typ av superhjältedräkt.