klimat

Håll andan!

Björn Ferry · 14 mars, 2017 · Leave a Comment

Det pratas mycket om kornas negativa inverkan på den globala uppvärmningen. De rapar och fiser.
Enligt SVT är utsläppen från idisslarnas matsmältning ca 2,8 miljarder ton koldioxid per år.

Min son Dante påpekade att vi människor också rapar och fiser. Jo, förr all del, men inte lika mycket, sa jag.
Men vi andas ju faktiskt en hel del. Personligen har jag andats väldigt mycket genom åren. Syre in, koldioxid ut. Men hur mycket?
Hittade en uträkning. 378 kg koldioxid per år. Den senaste siffran för globala folkmängden säger 7,4 miljarder människor. Det vill säga: Vi människor andas ut 2,8 miljarder ton koldioxid per år. Lika mycket koldioxidekvivalenter som kornas matsmältning alltså. Det var en nyhet för mig.
Vi växer dessutom med nästan ett helt Tyskland varje år, prognosen för år 2050 säger 10 miljarder människor. Som då andas ut 3,78 miljarder ton koldioxid.
Som jämförelse kan nämnas de globala utsläppen från fossila bränslen på 33,5 miljarder ton koldioxid.
Bara att finnas till verkar vara ett problem. Som människa måste man kunna äta, bo, och förflytta sig också. Jag finns, alltså förstör jag. Att bli fler kan rimligen inte vara en vettig strategi i kampen mot klimatförändringarna. Sverige sägs vilja gå före, men man kan knappt hitta en kommun som inte har som mål att öka sin befolkning. Umeå har höga mål kring hållbarhet, men utgångspunkten i stadsplaneringen är att öka befolkningen med 65 % till år 2050.
Enklast är ju som alltid att stoppa huvudet i sanden och hoppas att saker löser sig.

Baksidan på det hyggesfria myntet

Björn Ferry · 1 mars, 2017 · Leave a Comment

Jag tog mig en skidtur i skogen häromveckan för att, om möjligt, få syn på en orre i topp. Det blåste för mycket för att få se någon orre, men mitt i alltihop sprang det två älgar tvärs över rågången. Jag följde spåren, in på grannskiftet, och där kom jag ut på ett stort område med frötallar. Någon ungtall här och där, förtorkade smågranar och en del krokiga björkpinnar. Älgarna såg jag inte till något mer, men bilden av skogen stannade kvar, det var uppenbart att något gått fel med det beståndet. När jag kom hem ringde jag en skogsveteran och tog reda på historiken. Området har sett i princip likadant ut väldigt länge. För 50 år sedan högg man de värdefullaste träden och sparade fröträd och en del björk i tron att ny skog skulle komma upp naturligt. Men det har det inte gjort. Tillväxten är fortfarande bedrövlig. Som jämförelse 400 meter bort, inne på vår egen fastighet, finns ett bestånd som avverkades något senare.

Efter markberedning och plantering av tall har beståndet röjts två gånger och gallrats en gång. Nu är det ett fint bestånd med mest tall, men med tydliga inslag av björk, sälg och gran.
En del vill införa hyggesfritt skogsbruk på bred front för att värna den biologiska mångfalden och skogens sociala värden. Den typen av skogsbruk är tillåtet, och verkar fungera bra på vissa bördiga granmarker. Även i det tätortsnära skogsbruket tycker jag att man ska ta estetisk hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Men det finns problem. Ser man det kortsiktigt ur en ekonomisk synvinkel är det givetvis lockande att hugga de mest värdefulla träden, få in en rejäl slant på bankkontot och sedan slippa kostnaden av att anlägga ny skog.
Men när en till synes god idé möter verkligheten riskerar vi att upprepa 1800-talets värsta rovdrift, och återigen skapa klena restskogar i Norrland, som varken binder kol eller skapar höga naturvärden. Norrland är inte Tyskland. Det kan vara en poäng att påminna om det. Bara för att den omtalade Lübeckmetoden fungerar bra på vissa lokaler i Tyskland, betyder inte det att den metoden fungerar i Norrland.
Kunskapen om skogsbruk är bristfällig bland dem som skriker högt i debatten om krav på hyggesfria metoder men inte är markägare själva.
För att skogen ska fungera som kolsänka måste den växa. Vi har på våra marker precis restaurerat ett skräckexempel på ett misslyckat försök till hyggesfritt skogsbruk, där man under lång tid huggit de stora värdefulla träden och sparat resten. När vi tog över fastigheten fanns det ett 20 hektar stort område, 120 år gammalt, med tät och klen granskog. Det stod 60 kubikmeter per hektar och medelstammen vid avverkningen blev 0,09. Det behövdes alltså drygt 10 träd för att få ihop en kubikmeter virke! Ekonomin i en sådan avverkning blir inte fantastisk. Jag räknar med att det tallbestånd vi nu anlagt redan om 30 år passerat den gamla granskogens volym.
Hyggesfria alternativ har sin plats i skogsbruket, men det är metoder som kräver stor kunskap, erfarenhet och påpasslighet. Mitt råd är att tänka efter en gång till och inte upprepa historiska misstag.

Fokus på andra B:et = BIFFEN

Heidi Andersson · 8 november, 2016 · Leave a Comment

Ikväll hoppar jag in i elbilen, kör till Vindeln (18 mil enkel väg) lånar två hål i väggen på Vindelnbostäders parkering, tar en kort kvällspromenad till stationen och kliver på nattåget mot Stockholm. På onsdag håller jag en presentation på Grand Hôtel om min och Björns målsättning #fossilfri2025 med fokus på BIFFEN = MATEN. Vår livsmedelsproduktion är den enskilt största bidragande orsaken till att vi övertrasserar planetens gränser. Livsmedelsproduktionen förbrukar mest markyta och färskvatten, släpper ut mest växthusgaser o utgör det största hotet mot den biologiska mångfalden och en betydande källa till övergödning.

Bilen – Biffen – Bostaden. Så brukar klimathotets primära problemområden ringas in. ”Biffen” betecknar livsmedel i stort. Det räcker inte att vi äter grönt om tonvis med ätbara livsmedel hamnar i soporna. Varje svensk slänger i genomsnitt ca 1 kilo fullt ätbar mat varje vecka. Det är ett problem eftersom maten har så stor miljöpåverkan. Globalt slängs en tredjedel av all mat i livsmedelkedjan, den största delen av svinnet står hushållen för. I Sverige handlar det om 45 kilo ätbar mat per person och år enligt Livsmedelsverket. Det ser likadant ut i övriga nordiska länder.

DAGSLÄGET BJÖRN, HEIDI, DANTE:
– Självförsörjande: vilt, får, potatis, bär
– Lunch Hotellet i Storuman (sker ofta eftersom det både är praktiskt och effektivt när man samtidigt kan ha lunchmöten)
– Handlar ekologiskt, lokalproducerat
– Tål allt, äter allt – vilket är praktiskt på resor och affärsmiddagar.

PLAN:
– Äta mer vegetariskt som inte bara är havregrynsgröt (snabblagad i mikron..som jag strax ska trycka i mig)
– Äta och handla efter säsong, kolla upp om det finns användbara appar (har inte hittat någon klockren än – hojta gärna till om du har tips)
– Odla mer, samla mer, införskaffa växthus (tunnelvariant till sommaren och sen i framtiden när vi kan odla annat än oätlig sallad, blir det ett stationärt växthus byggt av fönster från min gedigna samling som jag tvingat in i alla skrymslen i Ensamheten och i lador på vår skogsfastighet Lerberg)
– Påverka hotellet, övriga restauranger + kommunen och skolan att servera mat med så liten påverkan som möjligt på våra livsmiljöer.
– Välja vegetariskt när det är möjligt när vi reser och ha som rutin att fråga om innehåll och ursprung.
– Läsa på och lära sig oss om permakulturodling (permakultur – hållbart odlande – odla med naturen och inte mot den. Nyttja det naturliga. Lägg ner mer energi på planering av odlingar för att sedan minimera ogäsbekämpandet och skadedjursbekämpandet) konservering & omhändertagande av HELA djur. Vara redo med egna matlager om hyllorna gapar tomma på ICA/COOP vid eventuella transportstörning pga av extremväder eller liknande. I Sverige har vi idag inga beredskapslager, så det lär vara en poäng att JAG personligen ta på mig ansvarig för att se till att jag överlever. HÄR via Krisberedskapsmyndigheten finns bra tips! Hur många i Sverige har vatten och mat hemma för en veckas behov? Blir det riktig kris lämnar vi lägenheten i Storuman fortast möjligt och tar oss till Ensamheten, där finns både kunskap och resurser! Farmor Elsa, se till att lev så länge du kan, för än har jag så mycket kvar att lära.

Älgkött, små odlingar som blir aningen bättre, men än har vi mycket kvar att lära och storkok av älgben som resulterade i 60 liter köttsoppa – hurra!

Farmor Elsa. Urmodern som besitter kunskap så värdefull, så värdefull. Hur tar man hand om HELA djur, lagar mat på ingenting och kunskapen om att lappa och aga saker istället för att slänga.

Vi är i början av vår resa, Björn och jag är två vanliga dödliga, inga proffs, forskare eller liknande och jag vill ödmjukt understryka att alla tips och råd mottages tacksamt. Det som talar för att vi ska lyckas är att vi har viljan och vet att man inte blir världsmästare/olympisk mästare genom att träna 2ggr/vecka – ska man bli bra på någonting så är det 100% fokus som gäller! Så mycket som jag lärt mig av att driva eget företag från tonåren och av målsättningen att bli fossilfri år 2025, finns det nog ingen utbildning i världen som kan konkurrera med. Varje dag är en möjlighet att närma sig målet – #fossilfri2025. Vill man förändra världen, kan man alltid börja med sig själv.

I min värld är detta också skog

Björn Ferry · 4 november, 2016 · Leave a Comment

2016-10-30-12-28-25 Heidi och jag förvaltar skogsfastigheter som totalt sett omfattar 1000 hektar. Om vi räknar bort de 136 hektar som består av vatten, och även 15 hektar till som utgörs av åker, vägar, och kraftledningar, så återstår 849 hektar mer eller mindre skogsbeklädd mark. Vi bedriver skogsbruk på tre fjärdedelar av dessa och lämnar en fjärdedel för fri utveckling. 214 hektar brukas alltså inte, eller för den som tycker att hektar är otydligt, alternativt gått i svensk skola, ca 290 fotbollsplaner i 2016-10-30-12-30-00 Ullevis storlek. En fotbollsplan är alltså mindre än en hektar.
Av dessa 214 hektar utgör biotopskydd 20 hektar, frivilliga avsättningar (inom PEFC) 45 hektar, resterande 149 hektar består av områden som ser ut som på bilderna. Sånt som inte räknas som produktiv skogsmark, eftersom virkesproduktionen understiger 1 kubikmeter per hektar och år. Alla dessa typer av marker lämnas för fri utveckling. Heidi och jag skyddar kanske något mer än riksgenomsnittet, men i stort sett ser det likadant ut över hela Sverige, framförallt i Norrland.
Skydda skogen hävdar att 3% är skyddat, underförstått att resterande 97% ”skövlas”. Områden som på bilderna försöker Skydda skogen dölja, de ska inte räknas in i naturvåden, inte heller de 1,5 miljoner fotbollsplaner som skyddas genom frivilliga avsättningar får räknas. I verkligheten är det minst 25%, snarare närmare 30% (om vi räknar in den generella hänsynen som tas vid avverkningar också) av skogsmarken som skyddas.
Detta anses av Skydda skogen som fasansfullt. Jag håller inte med.
Och till er som är oroliga att blåbären håller på att försvinna så kan ni vara lugna, 95% av alla bär blir kvar i skogen. Jag tror att de räcker till alla.
Heidi och jag skyddar 25% helt, och bedriver modernt hållbart skogsbruk på resten, bilder från det finns i tidigare inlägg. Den globala uppvärmningen är en realitet, vi måste bort från fossila bränslen, och ställa om mot en mer biobaserad ekonomi, utan att för den skull förstöra för kommande generationer. Vi får inte glömma att vi har planeten tills låns av våra barn.
2016-10-30-12-27-10

Before the Flood

Heidi Andersson · 2 november, 2016 · Leave a Comment

Här är filmen alla borde se (med svensk text)

Om det här jordskeppet sjunker sjunker vi alla. Politiker kallas för ledare, men Politikerna gör som vi medborgare vill att de ska göra, om de inte blir korrumperade och får fet ersättning för att hålla fast vid gamla fossiler vill säga.. Vi människor har redan påverkat klimatet och vi måste agera KRAFTFULLT- NU DIREKT om skadan ska kunna minimeras. Det behövs sättas ett globalt pris på koldioxidutsläpp.

Det krävs skatt på koldioxid om vi ska kunna stabilisera klimatet. Teslas grundare Elon Musk berättar i dokumentärfilmen för Leonardo DiCaprio om sin vision; ”jag vill att batterier blir så billiga att alla har råd med dem, batterier är viktiga för en hållbar framtid, solen skiner inte alltid, så man behöver ett batteri” Han fortsätter sedan; vi har räknat på vad som krävs för att ge världen hållbar energi, vilket genomflöde som behövs för det – man behöver 100 gigafabriker. När Teslas Gigafactory är färdig blir det världens största byggnad. Tesla kan inte bygga fler fabriker, men andra stora företag i Kina, Europa och USA skulle kunna och därmed påskynda övergången till hållbar energi.