Idag är det sista dagen som det är möjligt att anmäla sig till Klimatforum till ett rabatterat pris – PASSA PÅ!
Klockan 9.00–17.00 den 30 november 2017
Münchenbryggeriet, Torkel Knutssonsgatan 2, Stockholm
Hoppas att vi ses!
Hela programmet finns här samt länk till anmälan!
Björn och jag har fått ta del av värdefull kunskap och inspiration från projektet BeChange som drivs av klimatrådgivaren Stina Sundqvist och mentala coachen Ann Murugan. Aldrig tidigare har så många velat leva hållbart. ”BeChange” supportar människor att lära sig att bli klimatsmarta och ta stegen för att skapa hållbara lösningar och samtidigt må bättre. Projektet BeChange är en satsning av Studiefrämjandet, Luleå kommun, Earth och Klimatklivet-Naturvårdsverket.
Ann Murugan fokuserar på de inre processerna där syftet är att deltagarna precis som elitidrottare ska topprestera och nå sina mål, så de upplever mer glädje, större hopp och mindre oro/klimatångest. Deltagarna får stöd och personlig coachning för att hitta lösningar som är hållbara, inte bara för klimatet men även för deras livspussel och livskvalitet. Stina Sundqvist fokuserar på de yttre processerna – hur ser mitt klimatavtryck ut och vad kan jag konkret göra åt detta? Via din egen kommun kan du alltid vända dig till Energi och klimatrådgivaren och få tips och råd.
Stina berättade bland annat att skumtomtar har lika stor klimatpåverkan som fläskkött och att gurka är precis som farsan alltid påpekar – dyrt vatten. Störst påverkan på utsläppen kring min matkonsumtion har transporterna till och från matvarubutikerna, alltså hur du själv väljer att transportera dig till butiken och få med dig maten hem. Sen fick vi en massa tips, här nedan följer ett gäng:
Prova åka tåg istället för flyg. Upptäck nära semester, dvs hemestra, upptäck fjällen – googla. ekoturism. Sälj ena bilen. Byta till elbil eller bensinsnål/mindre bil när det är dags att byta. Funkar samåkning till jobbet? Hämta upp nån längs vägen. Kolla upp på sociala medier som facebook om nån vill samåka (finns ofta samåkningsgrupper). Tips: GoMore biluthyrning genom app. Bilpool – något för dig? Kolla upp elcykel/lastcykel (kommer ett elcykelsbidrag ) Kolla samåkning för barnens träningar. Åka buss istället för bil. Skaffa vinterdäck till cykeln.
Värdera vilka resor som är viktiga och ger livskvalitet. Kan jag semestra nära, åka tåg. Se tågresan som en klimatkompensation på plats och visa ödmjukhet inför framtida generationer. Måste jag flyga – planera in kompensation i förväg på flygbiljetten. Istället för att jobba ihop pengar till kompensation så kan man lägga tiden på tågresan och inte släppa ut något alls! Låt tågresor bli de årliga resorna och flygresor en gång på 5 eller 10år. Planera för kvalitetsresor som vårdas i minnet.
1. Minska antal resor
2. Prova resa med tåg.
3. Stanna längre, hyra elbil och hälsa på många när du väl reser.
4. Kombinera jobbresor med nöjesresor.
Minska på köttet
Minska köttportionerna. Blanda vegetabilisk och animaliskt protein i samma portion. Minska köttmängden och ge grönsakerna kärlek. Upptäcka nya grönsaker och vältra dig i dom som du tycker om.
Prova nya proteinalternativ, tex linser, bönor, ärter. Lägga till köttersättningsprodukter som lyx tex oumph mm.
Minska på mejeriet
Prova mejerialternativ tex havregrädde i såser och späd ut grädden/mjölken.
Byta ut mejeri mot mjölkersättningar – havremjölk, mandelmjölk. Dricka vatten till maten.
Äta mer klimatsmarta vegetariska alternativ
Minska på den importerade frukten. Kolla upp nordiska vegetabiliska proteinkällor o ev byta ut sojan, linser mm för att det ska kännas bättre. Rotfrukter, kålväxter, lök och baljväxter är de mest klimatsmarta.
Potatis som bas –pasta ibland och ris vid speciella tillfällen.
Ät upp maten
Sluta kasta mat – en utmaning till dig J letar efter halvaprisetmat – klimatsmart. Äta en halv portion innan barnens ätit klart och sen äta deras mat. Inte slänga mat – spara barnens mat. Ta vara på mat som har kort datum laga till det eller frysa in.
Minska matsvinnet – inför restdagar.
Håll koll på maten med en lista på kylen/frysen.
Köp halvaprisetmat o vara flexibel – måndag morgon är bra.
Hitta inspiration
Hitta fler recept som är med små köttmängder, vegetariskt. Börja äta vegetariskt på restaurang för att få veginspiration kunna laga riktigt gott kött/fisk hemma.
Prova en ny sak i veckan och fokusera på det.
Hitta en till matlagningskompis – klimatsmarta matlådor.
Laga billigt, nyttigt, klimatsmart; mer rotfrukter, bönor, rotfrukter, lök kålväxter.
Börja odla egen mat. Äta i säsong – Äta avokado på vintern. Byta ut importerad frukt mot svensk frukt. Byta ut frukt mot grönsaker. Minska på godiset. Ät choklad, speciellt mörk choklad. Klimatsmart – lök, kålväxter, rotsaker, baljväxter. Prova nya fiskrecept på växtätande fiskar, rödstrimma. Fiskguiden eller googla. Hälsa – livsmedelsverket.
Gör krämiga soppor för att vara mätt längre. Äta mer viltkött. Även kyckling och fisk, helst växtätande fisk. Upptäcka mer kålväxter, rotfrukter, lök. Äta mer bär – smoothie på mandelmjölk o honung? Byt ut importerad frukt mot svensk frukt och frukt mot grönsaker.
Fråga efter vegetarisk mat när ni äter ute, på restaurang, med jobbet etc. Införa en vegetarisk dag i veckan, gör gärna matlådor.
Börja göra vegetarisk matlådor/storkok. Ha flera vegetariska dagar/veckan. Äta små mängder kött åt gången. Inte slänga mat – restdag/vecka, frysa in/laga till mat m kortdatum. Köpa halva priset – laga till eller frysa in. Prova mjölkalternativ – havre, soya, mandel – smoothies, sås. Steka i olja.
Köpa lokal mat och lagra i jordkällare.
Minska på den importerade frukten och köp svensk. Byta ut frukt mot grönsaker.
Smoothies – mandelmjölk/havremjölk, havregryn, bär, honung.
Släng inte mat – ha en restdag, frysa in kort datum. Äta mer lök, kålväxter, rotfrukter och bönor. Vältra dig i recept och prova nya grejer med favoritmaten. Minska mängden importerad frukt. Byta ut frukt mot grönsaker. Köpa mindre importerade grönsaker – mer svenska. Börja odla egna rotsaker/grönsaker. Odla ett överflöd och byt mot det du äter som du inte odlar själv. Vinterförvara maten i källaren.
Koppla in avstängningsdosor. Stäng av datorn/teknik/router-internet när den inte används. Byt till snålspolande kranar mm. Skaffa fjärrkontroll till lampor. Byt ut lampor eftersom till LED, även i stugan.
Skaffa ursprungsmärkt el. Telge energi, GodEl. Se över energianvändningen i stugan, ev luftvärmepump.
Sänk temp i garaget (10grader) och i huset.
Kolla upp solceller.
Byt ut lampor eftersom till led, skaffa timer, avstängningsdosor. Kolla om det går att byta utebelysning till en sort som tål att stängas av. Börja vädra kläder istället för att tvätta. Använd kläder tills de är smutsiga. Kör så mycket som möjligt i diskmaskinen o minska handdisken. Kör eco-program på maskiner. Stäng av duschen under shamponering o tvålande.
Vädra med korsdrag. Sänka temperaturen inne. Se över isolering runt dörrar o fönster – tejpa. Lägga matta över köksluckan. Sänk temperaturen, skaffa tofflor, varm tröja.
Fundera på om tomma rum kan hyras ut. couchsurfing – hyra ut ibland. Går det att förbättra uppvärmningen i stugan?
Tänka på att diska mkt i diskmaskin och minska handdisk. Skaffa diskbalja för att minska handdisk.
Kolla upp m hyresvärd om det går att byta till snålspolande kranar o duschmunstycken.
Prova ett köpfritt år, köp grejer second hand.
Ha ett köpfritt år.
Fyll livet med kultur och naturupplevelser (gå eller cykla till eller buss). Säga upp de tidningar du inte läser. Säg bort gratistidningar. Undvik reklam för att minska köpsug. Minska arbetstiden för att vara mer utvilad och närvarande.
Köpa kläder second hand, klädbytardag. Köpa kvalitetskläder som passar behoven.
Köpa kläder begagnat. Kom på klädbytardagen! Köp kläder av bra kvalitet och som du vill ha. Organisera garderoben, para ihop kläder- outfit. Rensa ut kläder som inte används och bestämma sig för vad som behövs/används och vad som inte behövs/används. Satsa på kvalitetskläder som uppfyller dina krav oavsett pris. Testa köpfritt år/månad. Byt ut shoppingtillfällen/undvik reklam och inför mer kultur och natur.
Organisera garderoben, para ihop kläder- outfit. Rensa ut kläder som inte används och bestämma sig för vad som behövs/används och vad som inte behövs/används. Satsa på kvalitetskläder som uppfyller dina krav oavsett pris. Testa köpfritt år/månad. Byt ut shoppingtillfällen/undvik reklam och inför mer kultur och natur.
Gå ned i arbetstid. Vad ska jag göra istället? Förändra arbetslivet/situationen. Vad sporrar mig? Upptäcka nya recept/råvaror
Rensa bort allt onödigt, rensa röran för att konsumera mindre och återanvända.
Fundera på – vad är livskvalitet för just dig?
Statsministern var på besök i Storuman i torsdags. Stefan Löfven frågade om jag tävlar fortfarande, nej svarade jag – nu är det fullt fokus på projekt ”Storuman Forever” som gäller. Syftet är att under sommaren/hösten göra det vi kan för att få till en förändringsprocess här i Storuman. Kan Storuman bli en förebild för resten av Sverige? Sverige som är landet som har förutsättningarna att bli världens första fossilfria välfärdsnation.
Hade hoppats att Sveriges ledare skulle prata om hur vi bygger det nya resilienta/motståndskraftiga folkhemmet med målsättning att bli världens första fossilfria välfärdsnation, men tyvärr blev det inget sagt om framtidens samhällsbyggen med fokus på omställning. Tankar kring framtidens transporter, energiförsörjning, skogsbruk och batterifabriker satt jag förväntansfullt och hoppades på.
—
Utdrag från artikel i Expressen: – Det var länge sedan vi hade en statsminister i Storuman. Det är jättebra att han är här. Och jag tycker att talet var bra, säger Björn Ferry. Men en sak fattades i statsministerns halvtimmeslånga tal, enligt den tidigare skidskyttestjärnan, som vunnit OS-guld, tre VM-medaljer och tagit 22 pallplatser i världscupen.
– Jag saknade klimatfrågan. Det är vår största fråga, som många politiker tyvärr duckar för. Björn Ferry och armbryterskan Heidi Andersson har satt som mål att vara fossilfria till 2025, det vill säga utesluta olja, kol och fossilgas ur sina liv. De kör bland annat en Tesla, den första elbilen i Storumans kommun, och tar tåget i stället för flyget.
– På de första två åren halverade jag mina egna utsläpp. Nu har jag gått ner från 11 ton per år, till drygt fyra ton som det kommer att bli 2017, säger Ferry, som håller koll på sina utsläpp via Klimatkontot, som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Enkätundersökning på Storumans Torg som gjordes i samband med Storumandagarna med inspiration från www.klimatkontot.se
Att veta något obehagligt men inte göra något åt det, leder för många till en gnagande oro. Därför var det många som fick dämpad ångest när bland andra SVT slog på stora trumman och sa att elbilarna kan vara en klimatvärsting och att man minsann kan köra sex varv runt jorden med sin dieselbil innan man ens kommit upp i utsläppen som batterierna från elbilen genererat under produktionsprocessen.
Oj vad skönt! Då kan man ju fortsätta som vanligt?!
Njet. Glöm det.
Det var nog en klicksugen reporter som satte rubriken och skrev ingressen. Han hade förstått hur stort sug det fanns av ångestdämpande klimatrelaterade artiklar.
Ska man jämföra elbilar med fossilbilar så ska man göra just det. Som av en händelse valde man bort att redovisa utsläppen från dieselbilens bränsle. Jag sökte och fann en svensk rapport som sammanställt en mängd forskningsartiklar som undersökt oljebaserade drivmedel ur ett livscykelperspektiv.
För att kunna jämföra med batteritillverkningen så får man titta på utsläppen från borrhålet till tanken i bilen, WTT (well-to-tank). Då hamnar man i spannet 10-15 gram koldioxidekvivalenter per Megajoule om man tar bort ytterligheterna. Se bilderna. Den övre visar för diesel och den undre visar bensin.
De siffrorna säger ju ingenting för de flesta.
Men det går att översätta till klimatsvenska. Energidensiteten för diesel är 32-40 MJ (megajoule) per liter. Jag är snäll och sätter värdet till 35 MJ/L och vi får då utsläpp på 350-525 gram CO2e per liter diesel.
En bil rullar i snitt i drygt 17 år och körs 25 000 mil innan den skrotas. En bra genomsnittlig dieselbil drar 0,7 liter per mil i VERKLIG körning och förbrukar således 17 500 liter diesel under sin livstid.
Detta ger upphov till drygt 52 ton CO2e-utsläpp (17 500*3). Av dessa 52 ton släpps alltså17 500* 350-525 gram = 6,1-9,2 ton CO2e ut i atmosfären utan att bilen rullat en meter.
Som jämförelse kan vi då ta en Tesla Model 3 med 60 kWh stort batteripack. Den börjar rulla av bandet om några veckor och är den första elbilen som når stora volymer. Batterierna skulle enligt IVL:s rapport ge upphov till 9-12 ton CO2e i utsläpp, och då räknar vi hela kedjan för batterierna, från jordskorpan till bilen, och att man använder i huvudsak fossila bränslen i elproduktionen. Nu är det ju så att Teslas Gigafactory drivs av förnybara energikällor, men det bortser vi ifrån.
Elbilen ger alltså upphov till större utsläpp under produktionsfasen om man använder fossil el i produktionen, men redan efter ett år är den ändå bättre än dieselbilen.
Och ser vi till hela livscykeln så släpper en Tesla Model 3 ut ytterligare fyra ton med nordisk elmix, knappt ett ton med svensk el, och noll ton om du väljer ursprungsmärkt el.
I sämsta fall kan alltså en Model 3 släppa ut 16 ton CO2e under sin livstid jämfört med dieselbilens 52 ton. En dieselbil spyr alltså ut mer än tre elbilar tillsammans.
I bästa fall (och det är dit vi är på väg) drivs batterifabrikerna av förnyelsebar el, och då minskar utsläppen enligt IVL:s rapport med 60 % på en gång och då kan en Tesla Model 3 nå ner till 5,4 ton CO2e under hela sin livscykel. En tiondel av dieselbilens utsläpp.
Återvinningen då? Den är väl dålig?
Då ska man komma ihåg att batterier kan återvinnas. Det kan inte diesel.
Nu råkar det vara så att Tesla har åtta års garanti på sina batterier, och Model S lanserades 2012. Det dröjer några år till innan det börjar dyka upp små volymer av batterier som inte längre duger i bilarna. De har då upp till 80 % kapacitet kvar och kan få nytt liv som energilagring för dina solceller och sen slutligen kring år 2030 till stor del återvinnas.
Min gissning är att nya dieselbilar då är lika ovanliga på vägarna som hästar är idag.
Och de gamla bilarna i Sverige kommer att köras på annat än diesel.
Det pratas mycket om kornas negativa inverkan på den globala uppvärmningen. De rapar och fiser.
Enligt SVT är utsläppen från idisslarnas matsmältning ca 2,8 miljarder ton koldioxid per år.
Min son Dante påpekade att vi människor också rapar och fiser. Jo, förr all del, men inte lika mycket, sa jag.
Men vi andas ju faktiskt en hel del. Personligen har jag andats väldigt mycket genom åren. Syre in, koldioxid ut. Men hur mycket?
Hittade en uträkning. 378 kg koldioxid per år. Den senaste siffran för globala folkmängden säger 7,4 miljarder människor. Det vill säga: Vi människor andas ut 2,8 miljarder ton koldioxid per år. Lika mycket koldioxidekvivalenter som kornas matsmältning alltså. Det var en nyhet för mig.
Vi växer dessutom med nästan ett helt Tyskland varje år, prognosen för år 2050 säger 10 miljarder människor. Som då andas ut 3,78 miljarder ton koldioxid.
Som jämförelse kan nämnas de globala utsläppen från fossila bränslen på 33,5 miljarder ton koldioxid.
Bara att finnas till verkar vara ett problem. Som människa måste man kunna äta, bo, och förflytta sig också. Jag finns, alltså förstör jag. Att bli fler kan rimligen inte vara en vettig strategi i kampen mot klimatförändringarna. Sverige sägs vilja gå före, men man kan knappt hitta en kommun som inte har som mål att öka sin befolkning. Umeå har höga mål kring hållbarhet, men utgångspunkten i stadsplaneringen är att öka befolkningen med 65 % till år 2050.
Enklast är ju som alltid att stoppa huvudet i sanden och hoppas att saker löser sig. 
