Skjuter man en älg tillsammans med Ensamhetara så bär man hem trofén själv.
I helgen har det jagats älg och Björn fick skjuta en älgoxe som vi med gemensamma krafter tog om hand, med vördnad och respekt.
Inga bekämpningsmedel används för viltkött och ingen mark går åt till foderproduktion. Viltkött är långt bättre för klimatet än nötkött och blir bättre ju effektivare slaktkroppen utnyttjas och ju smartare jakten bedrivs. Jagar man med klanen Andersson/Reisek är det framförallt muskelkraft som gäller för att få bytet ur skogen. Den lyckade jaktdagen avrundades med att farbror Leif skivade upp den gigantiska levern, kryddade, mjölade in bitarna och stekte över öppen eld. Sedan glufsade vi i oss det lättstekta levern med lök och nypotatis (potatisen odlas direkt vid kojknuten) och pratade om vikten av att kunna reda sig själv om det skulle uppstå klimatkriser som stormar, långvariga strömavbrott och liknande. Mörkret omfamnade snabbt stugan – en kopp te och sedan hopp i säng!
Jag har tyvärr inga bilder från övernattningen i Jaktkojan som hade högsta mys och trivselfaktor! Ljuset blev för svårt för kameran. Dante och jag sov skavfötters i hundsängen, men utan hundsällskap. Vi höll sams och vaknade piggare än förväntat.

Mamma Jeanette står och ser fundersam ut. Strax kavlar hon upp ärmarna och hoppar in som instruktör.

Nu ska vi se! Björn tittar, lyssnar och lär. Detsamma gäller femåriga Dante.

Älgen grovstyckas på plats i skogen och hängs upp på traditionell älghässja. Dagen efter bärs sedan köttet hem för att ytterligare hänga ett par dagar i ladugården i Ensamheten. På bilden syns mor och far energiskt jobba sida vid sida.

Fikapaus. Dante, farbror Leif och pappa Kent.

Lilla Nova, framtidens älgjägare, gjorde som hon brukade, när energin plötsligt tog slut – kröp ihop och somnade.

Färdiga! Det börjar skymma och matsäcken är för länge sedan förbrukad och slut. #stolta #nöjda

Instruerade armbrytning och arrangerade utmaningstävlingar i samband med Drivers’ Fuel Challenge i Göteborg i förra veckan. En tävling som i korta drag gick ut på att tävlande från drygt 20 nationer gjorde upp om vem som kunde köra lastbil bränslesnålast.


















Många gånger har det blivit tillfälle att äta ute i år. Jag älskar det och Nova tuggar hon med.
Farbror Leif laddar upp för att fortsätta murandet med handgjord lersten i Lerberg. Mer om detta kan ses på 



Senaste dagarnas favoritverktyg: huggmejsel och hammare!
Sovande hund ur en annan vinkel.
Lyckades lura med både pappa Kent, nyblivna pensionären farbror Leif och mor och fars lilla jämthundstik Nova till Lerberg igår. Leif gav pepp och konkreta tips på hur vi skulle bära oss åt för att stadga upp bjälklagen där kaminen ska stå. Jag tog på andningsmask och pannlampa, sög in käkarna och stadgade golvet underifrån med kilar och plank som skruvades fast i bjälklagen. Sen gjorde farsan, Nova och jag en gjutform som jag nu ska dra iväg och vattna. Om några dagar är planen att lura med mig Leif och mura upp en värmeackumulerande mellanvägg med lerstenen jag sparat från skorstensrivningen. Det här är hur roligt som helst!







