
Dante med batterisågen med trimmertråd. Han ”svirvlar”. Tredje året i rad som vi slår lejden runt torpet i Lerberg. Det blir så fint, så fint!

Farbror Lars kör traktorn tankad med HVO100 (biodiesel) från Ensamheten (ca 3km från Lerberg)

Runt potatislandet, i dikena, närmast husen och på andra ställen där slåttersmaskinen inte kommer åt använder vi batteridriven trimmer och röjsåg med batteri och slyklinga. Dante var lite sugen på att ta fram en lie. Det kanske blir nästa års projekt att både lära sig slipa den och slå så som man gjorde en gång i tiden. Bara för att det är kul att göra och känna på kulturhistoria IRL (In Real Life)

Farbror Lars. Som lyckades manövrera slåttersmaskinen nästintill överallt. Mer hö än tidigare år blev det helt klart!

Höet räfsar vi ihop i strängar som sedan lastas på vagn och körs till Ensamheten där det ladas för att bli fårmat i höst/vinter.

Barnarbete när det är som bäst!

Björn Ferry. Min man. Jag tycker om att säga just det. Tror jag säger det minst en gång per dag.

Flasklammet Sven, hans syster Svea och deras mor drog snabbt iväg bakom ladugården när Lerberg plötsligt fylldes av människor med högafflar och härvor i högsta hugg. Det solcellsdrivna elstängslet fungerar för övrigt alldeles utmärkt!

Stor, men ändå liten. Fortfarande. Vår Dante.

Vi är på gång! Röjning vecka nr tre. Vi drog igång direkt snön drog sig tillbaka och röjde först runt en och annan snöhög. Idag har jag dock kontorsdag, packar armbrytarbord, svarar på mejl, fixar en sönderbiten tand hos tandläkaren och lite sånt som är bra att fixa emellanåt. I morgon röjer vi båda på som vanligt igen. Det gäller att passa på nu medan Dante går i skolan. Skolavslutning på fredag! Vi har äntligen lyckats få det solcellsdrivna elstängslet och de självöppnande luckorna till växthuset på plats. Till slut, efter ett par nya försök händer det. Nötande ger tids nog resultat.



































