Framtidens Transporter 17 september 2020
elbil
PLUSENERGIFORUM 16 sep
https://www.facebook.com/armbryterskan/posts/3887619031254464
https://www.facebook.com/armbryterskan/posts/3887619031254464
Elbilsresa & hemester
Syns bulan? Jag lyckades dra ett järnstag i pannan på mig själv för en dryg vecka sedan. Allt gick bra. Pannan är ju skyddad av pannpen, men jag har hållit hyfsat låg profil för att det brukar ordineras vid kraftigt slag mot huvudet. Har bara tränat försiktigt. Idag gick det glädjande nog fint att få på huggarhjälmen och fortsätta med röjandet tillsammans med Björn. I torsdags gick Björn med huggarhjälm på en hel dag i samband med att vi byggde ett ”utomhuskök”, se bild längre ner för slutresultat. Hörselkåporna på hjälmen fyllde sin funktion i ca 10 min, övrig tid satt den bara på hans huvud, men jag är den sista som ska håna hjälmar. Borde kanske ta på mig den direkt jag vaknar. Fälla ner visiret och göra mig redo att möta dagen #krisberedskap
Vi har det fint här i Storuman. Inte så varmt i vattnet, men det bryr sig inte ungarna om – de badar oavsett. I förra veckan fick vi besök av Dantes kusiner Tim och Linnea. Senast de var här var de så små att de inte kommer ihåg att de varit här. Så uppskattat!
Mina fina.
Fiskelycka! Abborre och harr. Björn kockade. Godare än godast!
I helgen fortsatte vi på temat socialiserande och fiske. Moniz med sonen Harry hälsade på.
Maskletande i potatislandet. #lerberg
Vi ville så gärna att Harry skulle få en harr, men det får vi jobba vidare på. Nästa gång!
Medan vuxna kastar och försöker få napp, badar barnen. Alltså, vi fyndade en av våra flottar från en lekdag för drygt 10 år sedan i Ensamheten. Vilken lycka! Jag drömde om en flotte som liten. Lyckades aldrig få till något vettigt som flöt. Dante har tappert försökt bygga flotte av gamla aspendunkar. Den flyter hyfsat, men är inte i närheten av den här. Och det finns TVÅ!
Morsfarsans båt med elmotor som laddas med solcell. Det borde jag tagit bild på!
Moniz fångade mig på bild. Och en harr.
Lokalproducerad hjortronöl.
Kväll i Lerbergsviken. Dante: Heidi, var är mina badkläder? Jag: badkläder? Dante: Hmm.. de blev nog kvar på andra sidan, men det går bra ändå. Av med kläderna och plask i vattnet. Skakade av sig som en hund, tappade ena strumpan i vattnet, men när jag senare frågade om jag skulle hänga upp den i stugan vid kaminen meddelande han glatt att den redan torkat på foten.
Matlagning. Älgfärsburgare, abborre och harr står på menyn. Födelsedagsmiddag för Moniz som är ganska exakt en vecka yngre än Björn (42år). Björn inviger vårt skeva ”utomhuskök” (består av en gammal diskbänk, itusågade lastpallar och restvirke) som vi skruvade ihop tidigare i veckan, men det är stabilt och rätt höjd för Björn med sina 195 cm.
Lerbergsmys!
Redo för start. Storuman Gravel. Cykeltävling med start och mål i Ensamheten som hade världspremiär igår (söndagen den 9 aug 2020).
En cykeltävling för alla. 30km, 50km eller 70km, bara att välja!
Dante valde 30km och..
Björn hängde med som supporter och ”vätskekontroller”.
Dante tog sig i mål!
Tids nog lär nog Harry få en harr. Kom snart tillbaka.
Storuman – Skåneland med elbil
Den 24 juli fick mor semester kl 14.00. Då hoppade Dante, mor och far och jag in i elbilen (Tesla model S) som vi packat med både skateboards och mini-bmx och körde från Storuman till Sundsvall (40 mil) där middagen inmundigades medan vi laddade.
Nästa stopp var ett snabbt glasstopp i Gävle och luftning av skateboarden.
Efter 82 mil (totalt) tog vi in på hotell i Örebro för sömn.
I Ödeshög på Supercharger (ett favoritstopp) stannade vi för att ladda och så klart rasta skateboarden.
Dante blev hysteriskt upprörd (rädd!) när morfar Kent ville prova.. Den gula Teslan som smög förbi tyckte vi alla var grymt cool.
Efter total 130 mil var vi så äntligen framme på vår slutdestination – Glumslöv och broder Torbjörn med familj! Farsan och jag turades om att köra och jag tänker tillbaka till när jag och broder Frank tryckte in Dante som tvååring i en fossilbil och körde raka spåret upp till Storuman från Helsingborg. I Mora hängde han typ i taket och var grymt less. Fullt förståeligt. Slutsats och lärdom; en sån resa behöver man inte utsätta sig för om man inte behöver. Att stanna flera gånger och dela upp resan med övernattning mår både barn och värkande knän bra av (farsans)
Framme hos Torbjörn i Glumslöv och där fanns det till Dantes stora glädje en cykel och skatepark – hurra!
Lilla My (namnet kan ändras, men just nu kallar vi henne för just My) i mamma Jeanettes famn. Hon föddes i maj, men pga Coronan har vi alla hållit låg profil och inte träffats sen i slutet på 2019.
Dante, Vilgot, Tobbe och lilla My.
De har inte bara en trixpark i närheten utan även en hinderbana! Gillas!
Introduktion i en nioårings skärmvärld. Vilgot tar in allt.
Broder Torbjörn och hans fru Linn har vindruvor som Tobbe gjort eget vin av.
Exklusivt. Vackert.
Springa sidas vid sida med rågfält är också det en upplevelse. Iallafall för mig.
En tusenårig ek. Också det är oerhört exklusivt för oss. Vi har inga ekar i Storuman och Ensamheten.
Storslaget.
Vår badpojke tog alla chanser! Även om de flesta (inklusive jag) ..
.. tyckte det var för kallt. Fast en dag stod jag faktiskt i havet och det var helt ok. Det hör ju liksom till när man leker semester.
Innan vi vände hemåt lekte vi ikea-bygg-samarbete. Inga slagsmål och hyllan gick inte sönder och kom stabilt på plats.
Linn och broder Torbjörn lyckas se rätt nöjda ut!
Sista bilden, precis innan hemfärd. Jag älskar som jag så ofta säger kontraster, Sverige är vackert långt, men ibland för långt. Tur att det finns skärmar.
Sundsvall. På väg norrut igen. Farsan sitter och väntar otåligt på att vi ska dra vidare. Hem till Storuman och Ensamheten.
Tillbaka till vintern
Från Stockholm och Örebro tillbaka hem till vintern och ekohuset. Så skönt!
Välkommen in! Kurt Spurt gillar precis som oss de helglasade ECO-dörrarna skarpt.
Vy uppifrån från Dantes sovbalkong. Björn och jag i soffa, he he, så gulligt!
Balkongen från andra hållet. Givetvis ska det finnas klättringsrep (klassisk armbrytarträning)
Kompisbesök! Moniz med sonen Edde.
Mellan Tärnaby och Storuman (Västansjö) finns det rikligt med snö. Dante blev så inspirerad och frågade om han fick åka skidor på taket!
Det fick han inte, men däremot fick de bygga hur mycket de ville i snöhögarna. Vi bestämde att nästa gång Edde och Moniz kommer på besök vintertid ska vi bygga och sova i bivack. Jag har gjort det i Kittelfjäll när jag pluggade Idrottspedagogprogrammet, men då hade vi ju lärare och proffs på plats. Skulle helt enkelt vara kul att testa på egen hand. Väldigt lämpligt då att träna på det just utanför husknuten och inte mitt på fjället första gångerna. Björn har med all rätt väldig respekt för snögrottor och visar än inga tecken på att backa upp vår bivack-entusiasm, men vi kan kanske få honom att smälta en aning om vi bygger en bivack i världsklass! #målsättning #krisberedskap
Längdskidor nästa! Dante och Edde är redo.
In med det sista i takboxen och så iväg på äventyr med Björn! #elbil
Vi har sett solen flera gånger senaste dagarna och Björns far Arne skottade ivrigt fram solpanelerna. På bilden är han halvvägs! Växthuset (Tor 260) behöver vi aldrig skotta av = supersmidigt!
I fjol började det genereras el redan i februari och vi hoppas givetvis på detsamma i år.