
I den här kojan i Lerberg, i närheten av Ensamheten tillbringade jag lördag-måndag i. Mysigt som bara den. Helt själv. Bara jag och jag. Egentid när det är som bäst. Tid för reflektion. Tid för att njuta och glädjas åt allt det som är viktigt och betydelsefullt. Tid att andas och möta våren. Frihet!
Röjning och förberedelser inför kommande uppdrag är vad vi pysslat med hittills i veckan. I morgon bär det av till Göteboooorg, för både Björn, mig OCH Dante. Fösta gången vi åker tåg tillsammans! Uppdrag och lektid med kusin HulkFia och hennes familj väntar och så ska jag personligen uppgradera armbågskuddarna på armbrytarbordet på Universeum.

Egen brunn.

Lerberg.

Målbilden ännu en gång: Ett av kommande sommarprojekt – renovering Lerbergshuset!
Nu är vi igång med röjandet! Nästa vecka testar vi eldrivna röjsågar #fossilFRIHET2025




Om alla i världen skulle leva som den här familjen (Heidi Andersson, Dante Andersson Ferry 4 år, Björn Ferry) gjorde under 2014, när både Björn och jag var aktiva och flög nära ett varv runt jorden varje år och körde nästan lika många mil i bil, skulle lika många jordklot som det finns personer på bilden – närmare tre stycken och vi skulle få se färre vackra vinterbilder. Isarna smälter – jorden blir mörkare, den vita snön som reflekterat bort solens värme och hjälpt till att kyla ner jorden och hålla den i balans – rubbar vi på grund av allt fossilt nyttjande av olja kol och fossilgas. Ju varmare atmosfären blir, desto mer snö och is försvinner. Och det går snabbare än vi tidigare trott. Läskigt snabbt. Det fattar vilken 4-åring som helst inte är hållbart.






