Björn kommenterar skidskytte-VM och jag håller föredrag på ångestfritt elbilsavstånd (till Lycksele 20 mil tur och retur rullar elbilen lätt utan att behöva laddas). Jag har tidigare i veckan pratat om mitt liv som armbrytarkonsult och skogsbrukare med målsättning att vara fossilfri år 2025. I morgon bitti packar Dante sitt pimpelspö och underhåller min mor i Ensamheten, medan pappa Kent och jag återigen laddar upp elbilen och drar till grannkommunen, pratar hållbart skogsbruk och instruerar armbrytning. Däremellan har vi lurat på kommande föreläsningsuppdrag, shoppat på Tradera och monterat en ny kompost.
Dante och jag har som sagt själva hittat på att vi skulle anta uppdraget att ta hand om förskolans komposterbara avfall. Planen är att vi ska göra jord av det och odla morötter eller något annat vettigt istället för att kommunen betalar för att ”avfallet” körs 25 mil enkel väg till Umeå. Det vettigaste vore givetvis att ha kompostbehållaren på förskolan så barnen själva får kompostera med support från mig och Dante, men eftersom femåringarna är tillfälligt placerade i en lokal och därför väntar vi med att presentera det projektet tills de flyttat till nya lokaler, där de kommer att vara tills de gått ut lågstadiet.
Så fin! Tanken var först att lagerhålla all kompost som vi tillsätter mikroorganismer i, så kallad bokashi, i komposterbara sopsäckar på flaket till Transportern (vår fossilbil som ska fasas ut, men som först ska få göra ordentlig nytta med sin lastkapacitet i vår och med bränsle i tanken som till största delen är biobaserat), men så ”plötsligt” skulle Transportern besiktigas och då var jag tvungen att tömma flaket och våra två kompostbehållare maxades. En kompostbehållare till var en klar investering! Tänker att jag alltid kan ta den till Dantes skola sen till hösten så snart jag implementerat idén hos personal och ungar.
Lite grövre pinnar i botten och sen ett lager med förskolekompost och sedan gamla löv eller sågspån på det och därefter rör jag runt ordentligt med dynggrepen. Med lite vårsol på det kommer det hända grejer!
Kompostkartongen blev kvällens lekplats!
Ensamheten i strålande vintersol.
Fårskocken en aning avvaktande.
Elbilen parkerad framför mor och fars hus och de splitternya solpanelerna ligger och väntar på mer sol, för att kunna börja producera värme.
Vinterprakt!
Barnfåtöljen är från farbror Lars barndom och därmed runt 50 år gammal och säkert inte tillverkad av bästa skumgummi och lim ur ett giftperspektiv, men i det här fallet vinner nostalgi över giftsaneringsmani.
Tyget valde Dante snabbt och övertygande, för bra länge sedan. Aningen skevt här och där, men den funkar och är den redo att flytta ut till lekstugan till våren!
Dante har greppat det här med att bygga på gym!
– Spänn upp dig så tar jag en bild! Foto: Dante Andersson Ferry
in i programmet pratar Björn om fossilfrihet.