Vårkänningar

Dante och mormor Jeanette på skaren på väg mot Lerberg.

Här kommer bilder från helgens utflykter.  Till veckan blir det resa till Umeå för att hålla presentationer och instruera armbrytning. Dante följer med eftersom Björn tävlar världscup i Norge, morsan jobbar och farsan och Frank fortfarande är i Norge på huggningsuppdrag, men det går nog bra.  Armbryterskan Jonna följer också med som medhjälpare och Dante börjar ju vara hyfsat rutinerad på att hänga på mig.

Dante vill givetvis köra vagnen (som fått skidor)  själv. 

– Kolla mamma, älg gått där!

Helt OK att åka i vagnen också.

Kom ett riktigt ”gäärail” (snöfall) så vi tog skydd inne i morsfarsan jaktkoja.

Kojan invärtes från en annan vinkel.

Dante kollar in pappa ”Bööön” (Björn) som lyckas klämma till med ytterligare en pallplacering – hurra!!


Vår i Ensamheten. Dante utanför morsfarsans hus. 

Dante i klassisk köra-traktor-pose.

Miljöombyte, men samma pose.

Vi lyckades lura upp en abborre. Finns dock inget bildbevis. Jag satt och flummade vid mitt hål så den hann svälja maggoten och nästan skita ut den. Så när jag brutit nacken på den och grävt ur kroken såg den inte fotovänlig ut.

Morsan är alltid superentusiastisk och driver på spänningen. Snart nappar det, snart nappar det! Dante kollade snabbt in hålet och fortsatte sen köra traktor.

Fåren vid ”Nyladun” i Ensamheten.

”Kolla in min bästa hunn (hund) säger Dante och klappar jämthundstiken Mannli på huvudet. Norrbottenspetsen Tarja får nöja sig med att vara nr 2.


”Hej och välkommen till min hus”, säger Dante och ber mig sitta under hans gran. ”Häj äj toan å häj hänger kjäder, å häj äj min dusch”, säger han och börjar ge mig manus. ”Du äj min bäsis (bäbis) mig din moffa (morfar), mig lämna dig på föjis (förskolan) och faj å träna (eller tävla eller hugga stora träd i Norge).  Snart mig kommej (kommer)  tillbaka, hejå,  säger han och vandrar iväg.

Dante demonstrerar sin grandusch.

Dantes säng och apfamiljen har han bäddat ner tillsammans i sin säng.