Ni som följer oss via sociala medier vet att vi ägnar en hel del tid till skogsbrukande, framförallt röjning! Varför håller vi på med det?
Björn och jag äger 1 000 hektar skogsmark, en hektar motsvarar 10 000 kvadratmeter, vilket motsvarar arean av en kvadrat med 100 meters sidor (100 m × 100 m). Cirka 800 hektar av vår mark är produktiv, dvs att det växer så pass bra att skogsbruk anses vara möjligt. Av dess 800 hektar är ytterligare 120 undantagna från brukande, både som frivilliga avsättningar inom FSC-certifieringen och som biotopskyddsområden inlösta av samhället. Vi brukar alltså ca 680 hektar av totalt 1000 hektar skogsmark.
All plantering och röjning sköter vi själva och Björn ägnar mycket tid åt att planera kommande skogliga åtgärder såsom gallring, avverkningar, vägunderhåll etc.
De områden som vi inte brukar är områden med höga naturvärden. Vi har tallar som är mer än 250 år gamla, de stod där redan före franska revolutionen! Det känns bra att dessa områden bevaras för framtiden. Biotopskyddsområden märks upp i terrängen, se bilderna här nedan.
Inom biotopskyddsområdet är det förbjudet att bedriva skogsbruk. Åtgärder som kan skada naturvärdena är inte tillåtna. Vi äger fortfarande marken och har kvar jakträtten. Vi har dessutom fått ersättning för det intrång i brukandet som beslut om biotopskydd medför. Staten ersätter med ett belopp som motsvarar fastighetens minskade marknadsvärde med ett tillägg på 25 procent, ett engångsbelopp.
Vi har 4 biotopskyddsområden på vara fastigheter och ett femte är på G!
När sly, lövträd, i huvudsak björk växer sig högre än tallplantorna (vi har även gran, men betydligt färre och de flesta är självsådda) rycker vi ut med ”röjsågsartilleriet”. Röjsågar som tankas med Aspen 2 (vi följer spänt utvecklingen av biobaserade flytande bränslen) hör till det vi vanligtvis använder eftersom batterisågarna inte klarar av både grovt och smått än. Den batteridrivna kedjesågen funkar bättre på grovt och batteridrivna röjsågen med klinga funkar bäst på klena stammar.
Målet med den del av marken vi brukar är att skapa värdefulla bestånd. Det innebär höga, raka, grova träd. För att någon gång komma dit måste man sköta skogen. Röjningsprincipen är att röja fram huvudstammar – de som är mest livskraftiga och raka, och ta bort träd med skador och sådana som hindrar tillväxten på de bättre träden. På bilden ovan har vi röjt fram tallar (den närmaste är älgbetad) och ett par granar. De flesta björkar har vi sågat ut och lämnat som gödsel, näringstillförsel till marken.
Röjning och gallring är viktiga skötselåtgärder och målsättningen är att det ska ge grövre träd och mer värdefullt virke som i huvudsak går till sågverk som i förlängningen skapar långlivade produkter vilket bidrar mer till klimatnyttan. Röjning och gallring ökar också skogens vitalitet vilket minskar risken för många typer av skador och upprätthåller på så sätt långsiktigt en nettotillväxt och kolinlagring. Analyser visar att man kan öka skogens tillväxt med upp till 40 % om alla åtgärder i samband med beståndsanläggning och ungskogsskötsel görs på bästa sätt (se sid 38).
Björn och jag besökte nyligen en skördarförare som gallrade på vår fastighet, och han berättade entusiastiskt hur mycket han uppskattade att vi hade röjt innan. Det var lätt att se vilka träd som skulle fällas och det var klart mindre risk för att någon hydraulslang gick sönder, när det inte var tätt som väggen som det ofta är i oröjda bestånd. Givetvis har inte alla tid och råd att röja, men görs det i rätt tid blir det enklare och därmed billigare. Har man som Björn och jag, möjlighet att göra det själva är det givetvis bästa tänkbara! Det är både kul att göra något konkret på sina egna marker som känns meningsfullt och samtligt är lite fysiskt (jag kallar ofta röjning för skogsfys) och att vi kan göra det tillsammans är roligast. #dreamteam
