Vedbod på G i Ensamheten hos mor och far.

Vackraste höst. Sprakande kontraster. Dimma, solsken, minusgrader och frost. Älskar det! På förmiddagarna har jag tränat och kontorsjobbat och sedan efter lunch när taken tinat en aning har det jobbats på med solpanelsinstallationer, vedbodtak och kamininstallationer.
De gamla vedbodarna kommer fortsatt att vara proppfulla i Ensamheten, men den nya kommer att underlätta bra mycket eftersom den ligger nära själva pannrummet #bekvämt
Även farbror Leif lurades med på ett hörn. Han kapade till knutarna.
Farsan 60 år är cool. Han sitter, står och går på åsarna och ”rote”. Jag kröp och klamrade mig fast och agerade i huvudsak hantlangare.

Några utflykter har det blivit sedan senaste uppdateringen, armbrytarinstruktioner och testkörning av elbilen som gick fint till Umeå (25 mil från Storuman)

Testade den nya snabbladdstationen i Umeå vid Max och Ikea, vilket gick smidigt. Medan jag käkade Klimatburgare på Max och gick en sväng och kollade in Ikea, laddade bilen och gick sedan hela vägen hem med bra många mils marginal. Blir intressant att se hur allting fungerar i vinter med riktiga minusgrader, det är först då den verkligen sätts på prov.
Familjen Andersson/Ferry med målsättningen #fossilfri2025



I byn Ensamheten växte jag upp och det var där i framförallt potatislandet och vid köksborden som jag formades som människa och lärde mig att allt i världen är uppbyggt i cirklar, cykler och kretslopp och att ansvar är något starkt, stort och viktigt. Jag lärde mig att både bryta arm och prata på in- och utandning för att göra min röst hörd i analyser och diskussioner om världen, politik, skogsbruk, jämställdhet, problem och tänkbara lösningar, men framförallt lärde jag mig, att ska man förändra världen kan man inte stanna vid köksbordstyckande, utan då är det bara att kavla upp ärmarna och plocka fram handlingskraften. Att vänta tar mer energi än att agera och vill man förändra världen ska man börja med sig själv, så är det någon som borde ha målsättningen att vara fossilfri år 2025, så är det Björn och jag. Sagt och gjort. Målet, som innebär att vi ska frigöra oss från beroendet av olja, kol och fossilgas formulerades i slutet på fjolåret. Vi har valt att ta oss an utmaningen. För att vi kan, och för att vi är övertygade om att det är rätt och för att vi vill vara med och påverka omställningen och vara pionjärer för den hållbara livsstilen. En stor utmaning, svar ja, men jag ser det inte som någon uppoffring, utan som en konkurrensfördel. De som först ställer om blir morgondagens vinnare.
tallplanterande under åren har jag kommit en bit på väg. Målsättningen fossilfri år 2025 kommer innebära en hel del planerande och omvärderande om det blir aktuellt med utlandsuppdrag, för att bara tacka ja och hoppa på första bästa flyg är inte aktuellt. År 2025 räknar vi med att kunna flyga på förnyelsebara drivmedel, men endast göra det i begränsad utsträckning. Vi har gjort en enklare fossilinventering via 
Torpet i Lerberg. Inte långt från Ensamheten.











































