fossilfri
Isoleringen i Lerberg
Torpet i Lerberg isolerades traditionellt med trasor, mossa och tjärdrev, men har på modernare tid fått ett lager obehagligt ”kliig” Gullfiber.
Isoleringen runt en av dörrarna i torpet består enbart av gamla kläder. Det var så fint så jag tryckte bara tillbaka det och kompletterade med tjärdrev innan dörrfoderna skruvades fast.
Där gullfibern blivit synlig som ovan 50-talsfönsterna som någon gång tragiskt nog fått ersätta de större spröjsfönsterna, plaockade jag helt sonika bort Gullfibern och ersatte den med träfiberisolering som jag fått från Jerry Ericsson www.isoleringslandslaget.se. Råttbon kallar farsan det eftersom det minst sagt ser inbjudande mjukt och mysigt ut.
Gullfibern ovan fönstret bortplockad. Det som stack ut runt fönstret ersattes i den mån det var möjligt med tjärdrev.
Traditionellt tjärdrev som jag bara petar in med en kittkniv.
Isolerskivor av träfiber som jag som sagt fått för att testa från www.isoleringslandslaget.se
Träfiberskivorna gick fint att både såga och med muskelkraft fördelade i önskade storlekar. Det dammade dock en hel del.
Isoleringen på plats ovan fönstret.
Isoleringen är här dold bakom fönsterfodret, det brutalgrova och farsan har med elsågen börjat förbereda golvlistningen.
Isolerat och listat runt fönsterna, bara att ta tag i resten!
Fönsterfoder och lister tjäroljade. Köksbänk och skåp nästa!
Slåtter – sommaren 2017 i Ensamheten
Den traditionsenlig slåttern i Ensamheten är nu avklarad. Tre dagars räfsande och famnande på 3,77ha lejd ska förhoppningsvis hålla sex tackor och en gumse vid liv i vinter (farbror Leif och faster AnnCharlottes husdjur).
Nytt för i år var att traktorn tankades med Aspen D som består av 90% förnybara kolväten.
”Skrabben” slog vi med Husqvarnas batteridrivna trimmer. Med batterirycksäcken tog man sig lätt lejden runt. Utan säcken, med bara den enkla lilla batteriet tog jag mig bra långt med.
Här förbereder jag en takfamn som ska ligga som ett regn och väderskydd överst i överst i på hässjan.
Björn gör en famn och mamma Jeanette räfsar efter honom.
Slåtter i Ensamheten. Traditionellt, starkt och vackert.
Dante passade på att fylla 6 år mitt i slåtter’n och bjöd på zombietårta och cyklade som besatt på sin nya cykel med växlar, bakbroms och frambroms inklusive framdämpning, införskaffad via fantastiska FB-sidan ”Storuman-köp och sälj”. Tycker det är grymt smidigt sätt att byta grejor med varandra!
Dante blev så ”cykeltaggad” att han lyckades trampa 2 mil, t o r till Ensamheten längs Kungavägen. På hemvägen från Ensamheten i den magiskt vackra kvällssolen kom jag ikapp Björn och Dante vid dammen och var inställd på att Dante skulle vara nöjd och vilja hoppa i lastcykeln, men han tog sig de sista kilometerna hem till Storuman med support av Björn. Pepptalk, drickespausar och en hjälpande handpåläggning i de sista uppförsbackarna.
Nykläckt 6-åring som mest troligt är stolt som bara den med vetskapen om att han precis knäckt sitt personbästa när det gäller sträcka han cyklat på en dag.
Batterier versus Olja
Att veta något obehagligt men inte göra något åt det, leder för många till en gnagande oro. Därför var det många som fick dämpad ångest när bland andra SVT slog på stora trumman och sa att elbilarna kan vara en klimatvärsting och att man minsann kan köra sex varv runt jorden med sin dieselbil innan man ens kommit upp i utsläppen som batterierna från elbilen genererat under produktionsprocessen.
Oj vad skönt! Då kan man ju fortsätta som vanligt?!
Njet. Glöm det.
Det var nog en klicksugen reporter som satte rubriken och skrev ingressen. Han hade förstått hur stort sug det fanns av ångestdämpande klimatrelaterade artiklar.
Ska man jämföra elbilar med fossilbilar så ska man göra just det. Som av en händelse valde man bort att redovisa utsläppen från dieselbilens bränsle. Jag sökte och fann en svensk rapport som sammanställt en mängd forskningsartiklar som undersökt oljebaserade drivmedel ur ett livscykelperspektiv.
För att kunna jämföra med batteritillverkningen så får man titta på utsläppen från borrhålet till tanken i bilen, WTT (well-to-tank). Då hamnar man i spannet 10-15 gram koldioxidekvivalenter per Megajoule om man tar bort ytterligheterna. Se bilderna. Den övre visar för diesel och den undre visar bensin.
De siffrorna säger ju ingenting för de flesta.
Men det går att översätta till klimatsvenska. Energidensiteten för diesel är 32-40 MJ (megajoule) per liter. Jag är snäll och sätter värdet till 35 MJ/L och vi får då utsläpp på 350-525 gram CO2e per liter diesel.
En bil rullar i snitt i drygt 17 år och körs 25 000 mil innan den skrotas. En bra genomsnittlig dieselbil drar 0,7 liter per mil i VERKLIG körning och förbrukar således 17 500 liter diesel under sin livstid.
Detta ger upphov till drygt 52 ton CO2e-utsläpp (17 500*3). Av dessa 52 ton släpps alltså17 500* 350-525 gram = 6,1-9,2 ton CO2e ut i atmosfären utan att bilen rullat en meter.
Som jämförelse kan vi då ta en Tesla Model 3 med 60 kWh stort batteripack. Den börjar rulla av bandet om några veckor och är den första elbilen som når stora volymer. Batterierna skulle enligt IVL:s rapport ge upphov till 9-12 ton CO2e i utsläpp, och då räknar vi hela kedjan för batterierna, från jordskorpan till bilen, och att man använder i huvudsak fossila bränslen i elproduktionen. Nu är det ju så att Teslas Gigafactory drivs av förnybara energikällor, men det bortser vi ifrån.
Elbilen ger alltså upphov till större utsläpp under produktionsfasen om man använder fossil el i produktionen, men redan efter ett år är den ändå bättre än dieselbilen.
Och ser vi till hela livscykeln så släpper en Tesla Model 3 ut ytterligare fyra ton med nordisk elmix, knappt ett ton med svensk el, och noll ton om du väljer ursprungsmärkt el.
I sämsta fall kan alltså en Model 3 släppa ut 16 ton CO2e under sin livstid jämfört med dieselbilens 52 ton. En dieselbil spyr alltså ut mer än tre elbilar tillsammans.
I bästa fall (och det är dit vi är på väg) drivs batterifabrikerna av förnyelsebar el, och då minskar utsläppen enligt IVL:s rapport med 60 % på en gång och då kan en Tesla Model 3 nå ner till 5,4 ton CO2e under hela sin livscykel. En tiondel av dieselbilens utsläpp.
Återvinningen då? Den är väl dålig?
Då ska man komma ihåg att batterier kan återvinnas. Det kan inte diesel.
Nu råkar det vara så att Tesla har åtta års garanti på sina batterier, och Model S lanserades 2012. Det dröjer några år till innan det börjar dyka upp små volymer av batterier som inte längre duger i bilarna. De har då upp till 80 % kapacitet kvar och kan få nytt liv som energilagring för dina solceller och sen slutligen kring år 2030 till stor del återvinnas.
Min gissning är att nya dieselbilar då är lika ovanliga på vägarna som hästar är idag.
Och de gamla bilarna i Sverige kommer att köras på annat än diesel.
Skogen slår allt
Trädkramning med Dante.
Min armstarka fru Heidi och jag har tagit oss an utmaningen att bli fossilfria till år 2025. Ett hurtigt försök att göra det vi kan för att bevara världen som vi känner den idag. När det gäller klimatet och utsläpp av koldioxid så är det de fossila bränslena som är huvudproblemet. Att vi gräver upp och förbränner olja, kol och fossilgas som legat lagrat i berggrunden i hundratals miljoner å. Det är inget nytt. De flesta vet om det.
De flesta känner dessutom till att vi på ett personligt plan därmed måste ändra våra beteenden. Hur vi reser, vad vi äter, hur vi bygger, och vilka saker vi köper. Jag har lyckats halvera mina utsläpp på knappt två år genom att byta till elbil och välja tåget istället för flyget.
Av nyfikenhet besökte jag en av storbankerna tidigare i vår. Jag ville få koll på hur sparandet påverkar klimatet. För det borde det väl göra?
Jo.
Ordentligt dessutom.
Den som investerar en miljon kronor i en global indexfond bidrar med 29 ton koldioxid till atmosfären. Varje år.
Det är sex gånger mer än mina årliga personliga utsläpp!
Men det är väl inte så många som har en miljon kronor i sparande?
Jo. De flesta faktiskt.
I sitt pensionssparande. Kolla själv ditt orange kuvert.
Premiepensionen har debatterats livligt under året. Klimatpåverkan har dock inte nämnts med ett ord. Den som väljer att inte välja, får automatiskt sina slantar insatta i sjunde AP-fonden. En miljon där ger ett nätt bidrag till den globala uppvärmningen på 17,7 ton per år.
Konstigt att utsläppen från pensionsfonderna inte debatterats mer. Logiskt sett bygger man ju in stora risker när det mest långsiktiga sparandet inte är hållbart. Ska vi klara smärtgränsen på två graders uppvärmning så kommer stora fossila tillgångar att bli kvar i marken och då blir de värdelösa som investering. Kanske är det finansmarknadsminstern Per Bolund som har störst möjligheter att påverka de samlade utsläppen från oss svenskar? Det kan inte vara tanken att våra pensionspengar ska begränsa kommande generationers livsmöjligheter.
Vad kan man som enskild person göra då?
Den som inte vill göra som Gudrun Schyman och helt enkelt elda upp sina pengar, kan i alla fall ställa krav på sin bank eller pensionsbolag. Det finns fonder som väljer bort olja, kol och fossilgas. Då halveras utsläppen och risken minskar. Att investera i energieffektiviseringar och förnybar energi är lika självklart. Det är ju där tillväxten kommer att vara.
Sedan finns det en investering som slår allting annat med hästlängder:
Svensk skog!
Det finns 330 000 klimathjältar i Sverige. Det är de som valt att spara pengar i form av en skogsfastighet. Den svenska skogen har varit en av världens bästa kolsänkor det senaste seklet och så kommer det att fortsätta de kommande hundra åren också.
Det få känner till är att en investering i svensk skog dessutom gett lika eller högre avkastning jämfört med börsindex under långa tidsperioder. Du som skogsägare kan själv välja hur du vill bruka din skog, men oavsett vilken metod du väljer så kommer skogen med stor sannolikhet öka i värde till den dagen då du blir pensionär.