Björn Ferry

När jag ställde in bössan i vapenskåpet våren 2014 satte jag mig ner med min rådgivare Thomas Karlsson och pratade framtid. Han gav mig rådet att leva mina värderingar. Jag gjorde en lista på det som jag tyckte var viktigt. Jag strök ner det till tio punkter, sedan fem, och till sist hade jag tre kvar. Landade i att jag värderar friheten högst. Livet ska dessutom vara utvecklande och meningsfullt.

Det är de tre sakerna som styr mig mest, som ger mig motivation.

Successivt har mitt fokus glidit över alltmer mot frågor som rör framtiden för mänskligheten. Inspirerad av det globala klimatavtalet som klubbades i Paris 2015 satte Heidi och jag upp en utmanande vision. Vi ska bli fossilfria till år 2025! Vi gör det av fri vilja, det är oerhört lärorikt och meningsfullt. I slutändan är det ändå vanliga människor som ska göra skillnaden.

På den här sidan kan ni följa mig och Heidi på vår resa, och förhoppningsvis bli inspirerade att själva anamma den hållbara livsstilen.

Thomas Karlsson, min livsmentor.

För att säkra människans överlevnad måste vi upphöra med att använda fossila bränslen till mitten av århundradet. Det pratas allt mer om bioekonomi, och blickarna riktas därmed mot skogen och allt annat som växer. För att lyckas krävs det att vi klarar av att begränsa den globala uppvärmningen, samtidigt som vi bevarar den biologiska mångfalden. Ett problem är att de ibland står mot varandra.

Jag har varit med på min första hyggesbränning. Mycket spännande. Känslan precis innan elden tändes var lik den inför en viktig skidskyttetävling. Spänning, adrenalin, osäkerhet. Viljan att lyckas, rädslan för misslyckande.

Folket från byn Ensamheten har gjort det här många gånger. Hyggesbränning är den gamla formen av markberedning. Man tuttar helt sonika eld på de rishögar som finns kvar efter avverkningen och målet är att så mycket som möjligt av det avverkade området ska brinna utan att omgivande skog fattar eld.

Hyggesbränning passar bra för pionjärträdslag som tall, björk och lärk. Bränningen ökar tillgången på näring åt plantorna och de slipper konkurrensen från ris och sly. Tillväxten ökar. Det är dessutom en ypperlig naturvårdsåtgärd eftersom många arter är beroende av bränd död ved.

Min uppgift var att med hjälp av en blöt skurmopp hindra elden från att sprida sig över rågången till grannskiftet. Ett mycket spännande arbete. Röken blev ibland så tät att jag var tvungen att backa över rågången och kasta mig till marken för att leta syre i blåbärsriset. Väl där tryckte jag näsan mot en svart stubbe och insåg att här måste det ha brunnit för ungefär 60 år sen, eftersom den omgivande tallskogen var drygt femton meter hög.

Och det var det vanliga förr. Att skogen brann ungefär vart hundrade år. Nu brinner det väldigt sällan, och det är därför hyggesbränning är så bra för den biologiska mångfalden. Det börjar vara brist på bränd död ved.

Den här gången gick bränningen enligt plan. Åtta hektar förvandlades på en arbetsdag till ett förkolnat landskap. Om bara tio år kommer det att se helt annorlunda ut igen, då den nya skogsgenerationen mest troligt fått en väldigt gynnsam start i livet. Frodigt blåbärsris, ett paradis för småkrypen och plantor som nått cirka 1,5 meter.

För den biologiska mångfalden är hyggesbränning den bästa markberedningsmetoden, men för den globala uppvärmningen är det den sämsta. Allt som brann upp omvandlades till koldioxid och försvann rakt upp i atmosfären och bidrog därmed till uppvärmningen av planeten.

På samma sätt är skydd av gamla skogar som börjar självdö viktigt för många arter. Men för klimatet är det bättre att avverka träden innan de dör och förvandla dem till ett hus med stomme av trä istället för betong. Huset kan då stå och binda kolet i ytterligare ett drygt sekel.

För att ekosystemen ska fortsätta att fungera måste vi klara både klimat och biologisk mångfald samtidigt.

Den senaste forskningen visar att den hänsyn som tas i det svenska skogsbruket fungerar, men att den fortfarande kan bli både bättre och mer effektiv.

Min armstarka fru Heidi och jag har som vision att bli fossilfria till år 2025. Vi har satsat mycket på skog som en bra, hållbar och meningsfull investering. Vi förvaltar en areal på 1000 hektar, varav 700 är produktiv skogsmark. Vi är certifierade enligt PEFC och har avsatt 45 hektar frivilligt och fått 20 hektar klassat som biotopskyddsområde. Resten bedriver vi skogsbruk på. Våra träd förvandlas med tiden till en mängd hållbara produkter: bland annat hus, kläder, förpackningar och korvskinn.

Allt man kan göra av olja kan man också göra av skog.  Det är skogen som är Sveriges oljereserv. Men att hugga ner all skog är lika dumt som att låta all skog stå kvar. Hållbart brukande är den rätta vägen. Att vi inte hugger mer än tillväxten och att de arter som lever i skogen ska kunna fortsätta att göra det. Rätt skött är skogen en evighetsmaskin som kan bidra starkt till livet för nuvarande och kommande generationer människor. Mer meningsfullt än så blir det inte.