Hej på er – jag har nyligen fyllt 40 år(!) – whoooohooo! Känns stabilt. Och stabilare och stabilare blir jag (ligger just idag på 76,6kg morgonvikt) eftersom jag, året till ära är gravid med mitt och Björns andra barn, Dantes syskon.
Omvälvande – JA!
”40-årspresent på jäsning och om allt går enligt plan är den färdig i juli”
Dante blev aningen chockad när vi berättade, men det byttes snabbt ut mot fascination och stolthet, men sedan har det kommit några kriser där han inte alls ville ha något syskon. Men det är skönt att han är så pass gammal att vi kan sätta ord på känslorna och prata om det tillsammans. Just nu. Just idag, eller he he, i alla fall senaste dagarna har han varit positiv. Själv skulle jag för allt i världen inte vilja vara utan mina bröder. Jag tror och hoppas att han kommer känna detsamma.
Ett barn som 30-åring och ett som 40-åring. Vad är den stora skillnaden, undrar många?
– Det blir inte lika tokintensivt som förra gången, att jag lämnar bebisen hos morsfarsan eller snarare farsan och drar i väg på VM i Kazakstan en vecka, elittränar, håller föredrag och arrangerar världens största armbrytartävling för kvinnor samtidigt som Björn är på träningsläger eller världscup. Björn och jag lever ett mycket mer ”soft” liv nu än vad vi gjorde när Dante kom. Då var vi båda elitaktiva och inställda på att vara det även efter att bebisen kommit. Jag skulle för allt i världen inte vilja vara utan mitt elitaktiva liv, men njuter oerhört av det liv som är här och nu. Vi kommer att kunna vara två föräldrar på plats typ hela tiden. Och dessutom har vi både mor- och farföräldrar samt syskon och kusinsyskon, bara minuter bort som kan barnvakta plus att Dante ”nästan är vuxen” (Dante blir förbannad när jag säger så och jag lovar att han får vara liten) och kan fixa en massa! Rikedom och frihet utan dess like. #tacksamhet
Sportlovsfirande i andra änden av kommunen den här veckan (v10) har varit magiskt!
Dante på snowboard utanför ekohuset i gryningen.
Lämna ett svar