Mamma Jeanette och Dante fixar semlor i Ensamheten.
Björn drog iväg innan det blivit morgon i går morse och är nu på plats i Slovenien. Redo för sina livs sista veckor med världscup i skidskytte som aktiv. Tre veckor återstår; Slovenien, Finland och avslutning i Oslo. Föreslog att farsan och Frank skulle svänga förbi Oslo och kolla in avslutningen i slutet på mars, nu när de ”liks” är i Norge, det är ju i nordnorska och norrländska mått mätt ”bara” 49 mil enkel väg. Men vi konstaterade lika snabbt att skidskytte följer vi bäst via tv.
För min och Dantes del bär det av ikväll. Dante till Ensamheten och jag hoppar på tåget till dalarna för fortsatta studier i bärkraftigt Byggande och boende. Och superträning med den lokala armbrytarklubben Hedemora Armsport. Det blir sista träffen för min del, för sen i april och maj krockar det med armbrytaruppdrag och EM i Azerbajdzjan. Men det har varit givande, för det är när jag sitter på tåg och är på väg till och från kursen som tiden är fokuserad på framtidsreflektioner. Vilken typ av liv vill vi leva? Hur ska ekofortet byggas på bästa sätt? Vad kommer att hända i världen de närmsta åren..
Dante älskar semlor. Själv blir jag kallsvettig. Föråt mig på tårta som liten och det sitter kvar än..
Inte bara Dante som tycker semlor är smaskigt! Såret ovanför ögonbrynet är en skidskada. Staven slant.
Bildhälsning från farsan och broder Frank som nu är inne på sin andra månad med huggningsuppdrag i Stord, Norge.
Lämna ett svar