Krönika från november 2006
Jag sitter och ler för mig själv.
I natt kl 3.00 var jag tvungen rusa upp och skriva ner en massa bra idéer. Livrädd att jag skulle missa någon detalj så skrev jag så snabbt jag kunde, utan att tända lampan. – Ha ha, det är Heidi; av eller på, allt eller inget – fullt ös!
Allt går att förbättra, utveckla och förfina. Ingenting är färdigt. Ibland inbillar jag mig att jag ska göra allt färdigt, men det går inte! Vi blir aldrig färdiga vare sig som människor eller med fixande och jobb. Livet är en cirkel, allt är ett kretslopp. En sak leder till en annan. Jorden är inte platt.
Det är mycket på gång! Vi har armbrytargymnasium i Storuman – jag ska träna med dem i morgon! Samarbetet mellan brottning och armbrytning blir större och nu närmast väntar tuff träning för alla svenska armbrytare, för nästa år vill ALLA ha landslagsplats, eftersom EM som går i Sverige, i västerbotten, i LYCKSELE! Veckan innan midsommar, missa inte det!
Jag sitter med i projektgruppen som planerar EM och något annat än att det blir spännande med 600 armbrytare i Lycksele kan jag inte säga. För mig är EM lika stort som ett VM, eftersom de bästa armbryterskorna i damer -65kg finns just i Europa (Ryssland och Ukraina.)
När jag är som mest speedad och bara vill en massa, så tar jag hjälp av Björn. Han är världsmästare på att lyssna, men gillar inte att jag pratar osammanhängande med uppspärrade ögon och ser galen ut. Så jag behärskar mig och försöker att så tydligt som möjligt förmedla mina tankar och tillsammans hittar vi en struktur för vad som ska göras. Vi är ett bra team!
Att med bubblande adrenalin runt hjärtat jobba för det jag tror på är lycka för mig. Min livsfilosofi är att ingenting är omöjligt, en sak leder till en annan, framåt uppåt, nya projekt, nya utmaningar!
I stort sett så är ingenting omöjligt, men att jag kan tänka och känna så har jag de som tror på mig att tacka för. Det vi mest behöver i livet är någon som får oss att göra det vi kan.
Pappa säger ofta att ”nu har du fått en sån där fixidé” och så skakar han på huvudet och småler under mustaschen. När jag tror på något, så måste jag bara försöka förverkliga det. Jag blir besatt och kan omöjligt släppa taget förrän jag prövat allt och går det inte att genomföra som jag först tänkt, så får det vila tills jag kommer på ett nytt sätt!
En av mina bästa egenskaper är att jag glömmer det mesta som är jobbigt och tråkigt. Jag ser möjligheter framför hinder. Jag är inte rädd för att jobba, men vänta är ett svårt ord. När jag kommer på något bra, så skulle det givetvis redan ha varit gjort!
Livet är nu, framtiden i morgon.
Heidi Andersson, november 2006.
Lämna ett svar