Archives for september 2012

Brons i höger. Ryskt i topp. Olga gavrilova vann obesegrad. Var obesegrad i kvarten med ryskan. Men där fick jag brutalt känna på hennes hook som förr i tiden när vi möttes mästerskap efter mästerskap.. Känns surt att hon inte åkte ner en enda match. Varken jag eller ryskan Gladkaya som blev tvåa kunde rubba henne. Brutalt starkt. Gladkayan mötte jag sen i semi, men hon var betydligt vassare i starten än mig, både i grepp och reaktion. Två brons är bra, hade jag varit ryss eller turk hade jag ”cashat” in drygt 100 000sek med de placeringarna 😉

VM-brons i vänster! Åkte dit två gånger mot en polska som tog silvret. Ryskan Irina gladkaya blev världsmästare. Men jag lyckades vinna över ryskan Olga gavrilova och bröt en grym match mot en stabil armbryterska från Kazakstan. Är nöjd. I morgon bryter vi åt andra hållet. 

I morgon vid kl 15.00 (svensk tid) börjar vi tävla vänster arm. Känns bra, nu har vi väntat klart.
Taktiken är att sikta åt höger och vara med i starten 🙂
Tävlingen kommer att kunna ses här om allt går enligt plan: 

http://www.worldarmwrestlingfederation.com/2012live.html

Rockers! 

Vi seniorer tävlar vänster på lördag och höger på söndag, men vi var på plats för att heja på våra juniorer och masters som inledde VM tidigare idag (igår för er), men när allt var försenat med X-antal timmar övertalade vi en av busschaufförerna att skjutsa tillbaka oss till hotellet.

Pinsamt dåligt arrangerat. Alla väntade på någon/något, men ingen visste vad. Att armbrytning är en sport som har alla förutsättningar i världen att utvecklas och bli hur stor som helst står jag fast vid, men vi har bra mycket att jobba på organisatoriskt. Att det hela tiden tillkommer nya nationer är positivt, men kräver också mer struktur. Struktur och organisation är två ord jag går igång på. Men skönaste ordet är nog; OS-gren! 

Vägde in på 64,95kg med frukost och mellanmål i magen. Rutinerat.
Idag har vi tränat lätt och jag har BADAT i havet. Tjugo år sedan sist. Jag var 11 år och vi var på semester för typ första och enda gången, sandstrand och bad i Danmark. Jag är badkrukan personifierad. Var livrädd att tvingas kasta mig i havet på inspelningen av Fortet, men slapp det som tur var. Tycker det är kallt, salt och läskigt. Simmar bedrövligt. Jag har varit i vatten utomhus de senaste 20 åren, men då bara doppat mig så fort som möjligt, ner, upp å in i handduken. Eller så har jag hoppat i för att det varit tävling. Simmade runt i en tjärn för Björns triathlonlag för ett par år sen och för lagtävlingar i ensamhetsmästerskapen ett annat år. Men nu har jag verkligen badat! Bedrövligt tamt enligt storbadarna som kroppssurfar med vågorna, men ändå badat. 

Enligt rapporter från ensamheten och dagiset på strandvägen sköter sig Dante och allt går bra. När morsfarsan paketerar älgkött och sågar älgben står Dante och dansar/gungar i takt och tycker det är värsta draget!