Vi seniorer tävlar vänster på lördag och höger på söndag, men vi var på plats för att heja på våra juniorer och masters som inledde VM tidigare idag (igår för er), men när allt var försenat med X-antal timmar övertalade vi en av busschaufförerna att skjutsa tillbaka oss till hotellet.
Pinsamt dåligt arrangerat. Alla väntade på någon/något, men ingen visste vad. Att armbrytning är en sport som har alla förutsättningar i världen att utvecklas och bli hur stor som helst står jag fast vid, men vi har bra mycket att jobba på organisatoriskt. Att det hela tiden tillkommer nya nationer är positivt, men kräver också mer struktur. Struktur och organisation är två ord jag går igång på. Men skönaste ordet är nog; OS-gren!
Lämna ett svar